Jullans

Tyst...

2010-02-18T14:13:00.001+01:00

....det är väldigt tyst här som ni ju märker. O tyst blir det åtminstone fram tills efter fastan. Sen får vi se. Men jag mår bra för den som undrar :)

Ica-Jerry och David Lega

2009-12-21T11:26:00.002+01:00

David Lega och Monica Selin skriver idag på GP-debatt under rubriken "Vill vi leva utan ICA-Jerry och David Lega?"

Det är ju minst sagt uppenbart att det här perspektivet behöver lyftas. Igen och igen och igen.

Läs artikeln.

Jämställdhet självklart i Guds rike

2009-12-14T14:42:00.002+01:00

I Torsdags hade vi teologikväll i kyrkan. Jag drabbades återigen av en närmast total tacksamhet över att jag får vara en del av detta sammanhang. Med människor som vill följa Jesus, som kan en massa saker som jag själv har missat men där jag inte behöver stånga mig blodig. Alla behöver definitivt inte tycka lika men ibland är det verkligen skönt när det inte blir kamp och fruktlösa verbala krig.

Temat för kvällen var feminism. Det blev en genomgång av Jesu behandling av kvinnor, exempel på kvinnor i alla olika former av tjänster och en genomgång av det som ibland betraktas som "problemtexter". Det är naturligtvis beklämande hur man i historien valt att tolka men också hur man bortsett från hur skrift kan och måste tolka skrift och hur vi kan hantera det som kan tyckas vara interna motsättningar i bibeln. Skulle Paulus exempelvis uttala sig generellt mot kvinnliga ledare och predikanter när han själv inte levde så? Läs gärna Gunnar Berglings artikel i tidningen Dagen.

Efter det fick jag tillfället att dela några tankar. Om lite erfarenheter av att vara engagerad, om varför jag kallar mig Jesusfeminist och lite annat. Efter detta spånade vi fritt tillsammans. Om jämställda förhållanden, hur vi kan arbeta för att uppmuntra fler att utvecklas i sina gåvor utan att vara bundna av traditionella könsmönster och hur vi som kyrka inte kan förpassa jämställdheten till att vara en perifier sak som vi kan välja att engagera oss i eller inte. Som jag ser det är ojämställdheten en konsekvens av syndafallet och genom Jesus är detta nu övervunnet. Om vi vill leva ut Guds rike här måste vi alltså försöka att leva jämställt. För att det är så det är tänkt. Det är svårt. Jag själv misslyckas. Men jag vill fortsätta att försöka. Tillsammans med andra.

I detta vore det så himla gött om det kunde slutas himlas med ögonen, suckas och framförallt om det kunde sluta att spridas så mycket märklig undervisning i ämnet.

Varför lyssna på dålig julmusik...

2009-12-10T13:28:00.002+01:00

...när det finns bra?

Shawn Colvins "Holiday songs an lullabies" rekommenderas varmt. Dock hittar jag inget från denna skiva på You Tube men väl en annan julsång med Shawn här.

Dessa tider är i allmänhet en plåga för mig eftersom jag generellt inte gillar julmusik. Gör mitt bästa för att (än mer än vanligt) hålla mig ifrån att gå på stan och undviker julkonserter. I år går det faktiskt rätt bra...

Församlingsplantering

2009-12-09T11:17:00.002+01:00

I helgen (fredag eftermiddag & kväll samt hela lördagen) hade jag tillfälle att lyssna till många kloka ord från Stuart Murray. Läs mer hos Jonas Melin som var en av de ansvariga för helgen.

Det var verkligen mycket bra. Inte minst att det blev en sådan bra balans mellan teori och mer praktiska utmaningar att fundera kring. Tänker hur mycket mina tankar kring församlingsplantering har ändrats genom åren. Från uppväxten i Huskvarna när det väl närmast sågs med skeptiska ögon när någon försökte sig på det hela. Hur man undrade varför man inte engagerade sig i någon etablerad kyrka istället? Till att ha fått helt andra perspektiv, inte minst genom flytten till Stockholm. Där så otroligt många aldrig kommer i kontakt med en församling eller ens en kristen människa. Där det kan vara gigantiska avstånd både geografiskt och kulturellt till en församling. Naturligtvis föds säkert inte alla församlingsplanteringar med rätt fokus men generellt säger jag ja tack till många fler församlingsplanteringar. Det behövs verkligen. Jag anser att detta är en utmaning för oss alla även om vi alla kanske inte rent "fysiskt" kommer vara involverade själva eller inte. I bön, uppmuntran, samarbete und so weiter.

Jag ber om att fler ska få upptäcka Jesus. I detta är församlingen central.

Månen

2009-12-03T16:40:00.003+01:00

Någon mer som såg hur vacker månen var igår? Och detta trots att jag kollade in den i närheten av Slussen. Med massa lampor, liv och rörelse runt omkring.

Drömde mig för ett ögonblick bort till upplevelsen att vara mitt ute på den afrikanska vischan och kolla in månen och stjärnorna. Finns nog knappt inget som slår det. Samtidigt är jag precis där jag vill vara.

Jullan just nu.

2009-12-03T14:15:00.002+01:00

1. Igår blev jag nästan rädd för dig själv. Kollade på Carl-Jan Granqvist som debatterade "Vit jul" mot Katerina Janoch. Blev verkligen vansinnigt provocerad och arg. Helt bisarrt hur man inte bara nöjer sig med att konstatera att kampanjen inte är något för en själv utan att man aktivt sätter sig i en TV-soffa och säger det... Men jag tror verkligen att det gynnande kampanjen om man säger så... det där skrattet, och framförallt de där argumenten kan ju bara inte gå hemm.

Ovanligt att TV4-programledarna inte bara känns som alkoholförespråkare utan som att det faktiskt kan finnas annat viktigt i livet. Som att inte bara tänka på sig själv hela tiden. Barn gillar inte när vuxna dricker alkohol. Så enkelt är det.

För övrigt är det en bra fråga som UNF:aren ställer angående hur många som skulle tycka att det var okej att lämna bort sina barn till en barnvakt som drack alkohol.

2. Bonde söker fru. Riktigt bra. Har i stort sett slutat kolla på TV men detta program vill man inte missa. Förra säsongen var inte speciellt bra men nu har det definitivt blivit uppryckning. Tror faktiskt att det kan bli riktig kärlek i åtminstone några av fallen. Det gillar vi ju.

3. Jag funderar som vanligt på en massa saker. Hoppas ju att man emellanåt kommer fram till något bra. Lätt att mitt i alla funderingar (som ändå ganska ofta handlar om seriösa ting) glömma bort att söka Gud.

4. I helgen blir det massa intressanta ting kring teologi, församlingsplantering och liknande. Återkommer till det.

5. Börjar längta till jul. Efter att läsa, spela spel, vila och tänka utan att det mesta bara rusar eller iallafall rullar på.

6. Har sagt det förr men det finns så mycket bra musik. Stay med Lisa Loeb är ju alltid bra. För att bara ta ett exempel.

7. Idag hade jag en lunch där jag och E ondgjorde oss över människor som inte vet när de ska lämna plats, över hur attraktivt det är med män som verkligen vill ha jämställdhet, att de är för få, att det ibland är lite jobbigt att man själv är en sådan jämställdhetsförespråkare för då kan man inte bara instinktivt säga nej när man får frågan om nya utmaningar, att det är så tröttsamt att det fortfarande är en väldigt skillnad i hur vi ser på de män som inte är föräldralediga (jämfört med hur vi skulle se på en kvinna som inte tog ut någon föräldraledighet).
Skönt med medhåll iaf. Det behövs mycket sånt vill jag lova.

Några låttips

2009-11-27T15:13:00.002+01:00

1. Sing Alleluia med Jennifer Knapp och Mac Powell (lyssnar ofta på den här på väg till jobbet)

2. Love is how we stay alive med Ida Kristin och Ryan Adams (återupptäckt i skivsamlingen från veckan)

3. If I could write med Sam Phillips.

Du & jag Benny.

2009-11-27T11:28:00.003+01:00

Har precis läst ut Benny Haags "Makt, mod och motstånd".

Benny har förklarat krig mot alkoholen och anser att vi kraftigt måste sänka vår konsumtion. Men han nöjer sig inte med det utan kräver också något mer, att vi alla tar ansvar. Han ställer frågor om vilket ansvar de har som testar vin i TV. Han beskriver hur jobbiga folk tycker att han är. Hur knäppa resonemangen är om att bara rikta in insatser på de med problem osv. Boken är skriven i dagboksform och vi får också läsa den oerhört starka monolog som Benny rest land och rike runt och spelar.

Det enda jag har svårt för är hur Benny ibland ställer solidaritet med barn i ens närhet framför exempelvis engagemang för barn som befinner sig på andra ställen. Men samtidigt förstår jag ju att han vill proviocera fram en reaktion. Jag tror att folk blir ap-provocerade men att det tyvärr inte leder till så mycket mer. Folk fortsätter pimpla. Alkoholen är helig. Inget är så fruktansvärt jobbigt som en övertygad nykterist som dessutom inte nöjer sig med att göra nykterismen till enbart en fråga om ett individuellt ställningstagande som "är bra för just mig".

Jag tycker att boken är lysande. Känner det som att det är jag och Benny och några till. Mot världen. Samtidigt undrar man hur man egentligen bäst ska göra för att konsumtionen ska minska.

Det finns en fråga som ställs på sin spets och som hänger kvar efter min intensiva läsning. Undrar om jag är typ Sveriges trögaste person.

Varför avstår inte fler alkohol?

Jag fattar verkligen ingenting. Alls.

Dagens låttips

2009-11-17T12:39:00.002+01:00

Kasey Chambers sjunger "The nullarbor song". Borde hon inte snart komma ut med någon ny skiva förresten? Framförallt borde hon komma hit och sjunga live...

De apatiska

2009-11-17T08:41:00.003+01:00

Har precis läst Gellert Tamas omdiskuterade bok "De apatiska". Vad ska man säga? Det är skrämmande läsning. Det som slår mig är hur mycket jag glömt trots att det som boken skriver om inte hände för speciellt längesen och trots att jag läste rapporteringen då och även var lite engagerad i demonstrationer och liknande. Men detta faktum att många nog likt mig förträngt eller glömt men också det faktum att det inte gjorts någon samlad bild tidigare gör boken så värdefull.

Naturligtvis går det inte att säga att den här boken ger en fullständigt allsidig och sann bild. Finns säkert än fler aspekter och ibland nyanser. Men är det någonsin möjligt att ge en sådan bild? Det boken visar är mer än tillräckligt (mindre än hälften kunde vara nog) för att göra klart att den här hanteringen är en verklig skamfläck för oss som räknas som svenskar.

Fortfarande finns det också barn i vårt land som lever under sådana här hemska förhållanden. Fortfarande finns det så mycket misstänkliggöranden.

sosse mer än kristen?

2009-11-13T15:16:00.004+01:00

Lyssnar på Människor och Tro som idag inleds med ett inslag om Broderskapsrörelsen. Anna Ardin, pressekreterare på nämnda rörelse intervjuas och får frågan vad som kommer först, kristen först och socialdemokrat sen eller tvärtom. Jag tror knappt mina öron när jag hör henne säga (även om hon säger att det är svårt att svara på och att det hänger ihop) att politiken är det viktigaste. Hur kan man som kristen tycka att en partipolitisk identitet är viktigare...? Eller missförstår jag kanske?

Senare hör jag henne också säga att för att kärleksbudskapet faktiskt ska få genomslag så behöver man låta tjänstemän ta hand om de minsta som är mina bröder. Jag förstår visserligen vad det är hon vill diskutera men snacka om att hamna i andra diket. Att exempelvis ha skyhöga skatter som du faktiskt måste betala gör ju att du kanske inte behöver konfronteras med mammons makt i ditt liv och med att det verkligen kräver ett beslut att frivilligt ge av sina pengar. Att det svider men samtidigt mer så mycket större glädje och frid.

Hm...Känner mig för tillfället väldigt osossig och osugen på ett medlemsskap i Broderskapsrörelsen.

Dagens låt

2009-11-10T13:31:00.002+01:00

Ingrid Michaelson med "Everybody". Ingrid är nog min senaste musikupptäckt ( tack Jenny.)

Bjärka för 3:e gången

2009-11-10T11:48:00.002+01:00

Jag har ju glömt att rapportera från mitt tredje besök på Bjärka som gick av stapeln förra helgen. Även denna gång var det en mycket trevlig upplevelse. Kanske för att jag umgicks med så fina vänner. Men också för hela omgivningen, lugnet, kaffet och innehållet. Seminarierna gav mig inte så många aha-upplevelser. Kanske för att jag lite fick känslan av att ha hört det förut (vilket i sig inte behöver vara något negativt). Konserter blev det också och både David Åhlén och inte minst Jonathan Johansson gjorde otroligt fina insatser. Sammantaget är det så värdefullt att ta tid att mata sig med lite bra grejer och ta tid för samtal. Det är nog nästan det jag uppskattar bäst i konceptet, att det är lugnt, man går på det man bokar och eftersom man har sin plats behöver man inte slå sig fram eller vara där i överdrivet god tid. Det är liksom inte som på tex. Hönökonferensen (som jag iof diggar mycket) då det är svårt att ha ett koncentrerat samtal med någon.

Denna gång blev jag bara provocerad en gång och det var när det blev en väldigt teoretisk diskussion om vad som är kyrka (jag hade nog väntat mig något annat) och när en nattvard är giltig (utifrån frågeställningar om präster, biskopar etc). Dels känns inte den grejen så relevant om man som jag tror på det allmänna prästadömet (vid sådana här tillfällen inser jag hur überfrikyrklig jag är) men jag kunde inte heller låta bli att undra vad det får för betydelse. Men det handlar nog mycket om mig och var jag befinner mig nu. Jag har en dragning åt frågeställningar och teoretiserande som förvisso är hur intressant. Och teologiska grundfrågor (eller det som till synes kan verka perifiert) är verkligen inte oviktigt i de flesta fall. Men jag vill inte fastna där. Frågan är väl mest vad det det vi kommer fram till innebär för alla mina medmänniskor och framförallt för dem som ännu inte blivit varse om Guds kärlek.

En förebild

2009-11-04T11:04:00.001+01:00

Jag hoppas att jag kommer kunna bli lite som 88-åriga Ann-Marie Näs från Leksand som varje lördagsnatt är extramormor och extraframor för Leksands ungdomar.

Dagens låttips

2009-11-02T16:21:00.000+01:00

Brandi Carlile sjunger sin "The story".

Ett djupare brus i tystnaden

2009-10-30T10:43:00.002+01:00

Har precis läst Ola Sigurdsons "Ett djupare brus i tystnaden - trettio texter om Gud och människan". En väldigt bra bok som jag definitivt inte läst för sista gången. Jag brukar ju gilla det Ola skriver. Dels för att det är tänkvärt men också för att det är så bra skrivet.

Texterna är strukturerade utifrån sex teman: hungern, kroppen, Kristus, städerna, döden och Gud.

Låt mig bara ge dig några glimtar:

"Vi har förflyttat oss från Guds hus, över Folkets hus vidare till Varumärkets hus. I centrum av våra tempel finner vi inte ett altare eller en talarstol, utan en bankomat."

"För den människa som drabbats av Guds nåd handlar det snarare om något mer än lyckliga känslor eller sunt förnuft. Det handlar om att ha blivit drabbad av Gud, att ha blivit bränd av Gud, att ha fått ett märke i själen som vägrar försvinna.

Mitt enda problem är att boken typ verkar omöjlig att få tag på för köp.

Mycket bättre än såhär...

2009-10-29T12:57:00.001+01:00

...blir det inte.

Alison Krauss & Robert Plant sjunger "Killing the blues"

...eller Shawn Colvin sjunger samma låt live.

För övrigt...

2009-10-29T12:46:00.001+01:00

...är en av målsättningarna för 2009 avklarad. Jag har sjungit Karaoke. Det var typ bland det roligaste jag gjort.

Missa inte

2009-10-29T12:42:00.002+01:00

Inga-Märtha Isacson intervjuas i Dagen. Hela uppslaget idag är bra men Inga-Märtha är något alldeles extra. En förebild för mig.

Dagen gör en angelägen artikelserie om jämställdhet i frikyrkan. Om det finns det naturligtvis mycket att säga. Jag är glad att frågorna lyfts och jag hoppas (även om jag inte är övertygad) att det inte suckas för mycket över detta "tjat". Dessa suckanden är ju bara ett bevis för att artikelserien behövs. Men framförallt behövs det såklart praktisk förändring.

"Min" Marre i Studio Ett...

2009-10-24T12:07:00.001+02:00

...om förväntningarna inför klimatmötet i Köpenhamn. Så grymt bra insats (även om ingen väl är förvånad)! Missa inte.

Vilket samhälle vill vi egentligen ha?

2009-10-23T13:35:00.003+02:00

Jag vet vad jag inte vill ha. Ett samhälle som sorterar ut människor. Men det är precis det vi skapat och än mer håller på att skapa. Hälften av alla som får veta att deras väntade barn har Downs syndrom väljer att göra abort.

Fosterdiagnostik ska användas i livets tjänst. För att kunna sätta in åtgärder för barn som annars kanske inte skulle överleva. Och det är min fasta övertygelse att något gått och håller på att gå väldigt snett i takt med att tekniken blir allt mer förfinad.

Jag lyssnade på ett seminarium som hölls i riksdagen igår om en ny fosterdiagnostisk metod. Marit Wengelin från Svenska Downföreningen medverkade och det hon sa var minst sagt övertygande (nu var det väl iof kanske knappast som att jag inte höll med redan innan).

Det skrämmer mig verkligen att vi håller på att skapa ett samhälle jag undrar om så många av oss egentligen vill ha. Allt löser vi inte med lagstiftning och restriktioner utan i slutändan handlar det om vår syn på människovärdet och vad som verkligen är värt något.

Radiotips

2009-10-22T11:36:00.003+02:00

Har alltid gillat Ace of Base. Har en gammal köpevideo med musikvideos till bland annat Happy Nation. Kan man annat än gilla dessa gamla dängor?

Har också läst en hel del bra intervjuer med Jenny Berggren under åren. Nu har hon skrivit en bok och hon har också medverkat i Morgonpasset i P3. Lyssna på ett klipp här där hennes tro får stort utrymme. I like.

Dagens låt...

2009-10-20T10:31:00.001+02:00

...får bli "By way of sorrow" med Julie Miller.

Lyssningstips

2009-10-18T21:03:00.001+02:00

Säsongens första upplaga av "Teologiska rummet" har rubriken "det postsekulära tillståndet" och medverkar gör bland andra Ola Sigurdsson. Lyssna här.

Några saker

2009-10-14T11:16:00.002+02:00

1. Var på en fantastisk församlingshelg den gångna helgen. Ungefär 130 pers var vi som begav oss till Hjälmargården för gemenskap med Gud och varandra. Är så tacksam så att ord här inte riktigt förmår uttrycka det. Hur livet mitt i allt kämpigt innehåller så mycket vackert.

2. Numera bloggar jag ju inte så mycket. Ser det som en del i att motverka "duktig-flicka-syndromet" och att faktiskt inte bry sig om huruvida det är många eller få som fortfarande läser här. Att faktiskt bara blogga när jag vill och det är inte lika ofta längre. Samtidigt vill jag inte lägga ner för man vet aldrig när andan faller på...

3. Mycket av livets goda handlar om musik. Kolla exempelvis in vad som spelas som väckarsignal för tillfället. Lite smörigt men smör är ofta bra.

Några låtar

2009-10-08T12:54:00.003+02:00

1. I don´t know why med Shawn Colvin.

2. Please remember me med Tim Mcgraw (är på lite smör-humör)

3. We sprout in thy soil med David Åhlén

Mäns engagemang för jämställdhet

2009-10-08T11:26:00.005+02:00

Jag blev glad över en artikel i Dagen igår.

Sen blev jag glad när jag hörde en fråga till Ulf Ekman i slutet av en intervju med honom i Pingstkyrkan i Uppsala (Dagen sände och gjorde så även med intervjun med Anders Wejryd som gick av stapeln dagen innan.) Undrar för övrigt om det var samma person som ställde frågan som hade skrivit artikeln?

Svaret var dock inte upplyftande om man säger så...

---
Det går inte att komma ifrån värdet i att det inte bara är kvinnor som kämpar för jämställdhet. Tänker med glädje på män som haft betydelse för mitt eget engagemang. Som två av mina lärare på folkhögskolan -Göran och Roland som gav mig mycket av den bibliska grunden, den första jag träffade som var både pingstvän och feminist, de som kallade sig Jesusfeminister under den tid som detta nätverk fanns, Per-Axel Sverker, David Joel Hamilton och Loren Cunningham som skrivit "Why not women". Och så min egen pappa som är så långt ifrån en mansgris man kan komma.

Nuförtiden är det inte lika mycket kamp och jag höjer inte längre på ögonbrynen när jag träffar på män som på riktigt vill ha jämställdhet. Tack för det.

Jesus kär, gå ej förbi mig

2009-10-04T21:15:00.002+02:00

psalm 211 - I LIKE

Jesus kär, gå ej förbi mig,
låt mig bönhörd bli.
Då åt andra nåd du skänker,
gå ej mig förbi.
Jesus, Jesus,
låt mig bönhörd bli,
och då andra du välsignar,
gå ej mig förbi.

Låt ock mig vid nådatronen
finna himmelsk ro.
Då jag sjunker ned förkrossad,
Herre, lär mig tro.
Jesus, Jesus...

Blott på din förtjänst jag kommer
och din nåd begär.
Intet i mig själv jag äger,
fräls mig som jag är.
Jesus, Jesus...

Du är all min glädjekälla,
mer än liv för mig.
Vad i himlen, vad på jorden
har jag utom dig!
Jesus, Jesus...

Kristen utan att tro?

2009-10-02T11:50:00.003+02:00

Det har ju uppstått en hel del debatt efter P3 verklighetens program med rubriken "Handpåläggning mot HIV". Jag har inte lyssnat klart på programmet så jag återkommer nog i ämnet men vill bara kort kommentera lite av den efterföljande debatten.

Läser en liten intervju med Sveriges radios VD mats Svegfors med anledning av de anmälningar som programmet fått på sig. I artikeln anges att Mats Svegfors själv är "uttalat kristen".

I slutet av intervjun kommer dock följande som får mig att häpna.

Eftersom Mats Svegfors inte kommenterar enskilda program, vill han självklart inte heller säga något om P1 Morgon-programledarens uttryck av att tron på helbrägdagörelse "i Sverige anses som kvacksalveri". Men på rak fråga om han själv tror att Gud kan hela från sjukdom till följd av förbön säger han:

- Nej, det tror jag inte. Om du frågar mig som privatperson, alltså. Sveriges Radio har ingen uppfattning i frågan.

Alltså. Verkar ju ändå lite speciellt att vara kristen utan att tro att Gud kan gripa in. Fattigt liksom.

Och för övrigt intressant att det verkar vara en nyhet att kristna tror på en Gud som hör bön...

Ett hjärta större än världen

2009-09-29T22:28:00.002+02:00

Har precis läst ut Magnus Malms senaste bok: Ett hjärta större än världen. Hade mycket höga förväntningar på boken eftersom jag tycker att Malm brukar vara både väldigt klok och framförallt väldigt utmanande (och att det han skriver brukar innehålla en hel del formuleringar att stanna upp vid och ibland bara njuta vid åsynen av.)

Denna bok handlar sammanfattningsvis om hur kan vi följa Jesus? Boken utgår från Bergspredikan och från att efterföljelse inte är något att ta med en klackspark. Är det Jesus säger sant ja, hur ska jag då kunna följa lite grann? Boken är ingen lättsmält läsning men en väldigt bra följeslagare om man vill försöka gå i Hans fotspår. En inställning som inte är lättsmält eller bekväm...

Utmanas bland annat i att låta Gud prägla allt och inte det som blir över...

...och beskrivningen av Guds rike ger mig hopp: "Himmelriket är ett annat ord för Guds rike, och kan beskrivas som det dynamiska flöde av Guds helande inflytande som utgår från himlen och tränger in i allt jordiskt."

Eller uppgörelsen med individualiserad tro, eller hur vi är vittnen och tecken. Ett liv i helhet som tjänar Gud. Om bönen som gensvar på Guds närvaro.

Denna bok innehåller helt enkelt så mycket bra att det bara finns en sak att säga: Läs den!

Allt för min syster

2009-09-25T10:01:00.004+02:00

Var på förhandsvisning av filmen "Allt för min syster" igår kväll. Som jag har sett fram emot den här filmen. Den bygger på en, enligt mig, fantastisk bok som jag bland annat skrivit om här och indirekt här. Filmen var egentligen bra men jag hade så sjukt höga förväntningar. Jag tycker inte att lyckades relativt dåligt med det som boken å andra sidan lyckas närmast förträffligt med: att verkligen spegla situationen ur alla familjemedlemmars olika perspektiv. Nu blev det mer ett utifrån-perspektiv. Samtidigt inser ju även jag att detta troligtvis är svårare på film (mindre än 2 timmar) än i bokform men ändå. Så sammanfattningsvis är filmen absolut sevärd men läs ännu hellre boken!

så var hösten här...

2009-09-16T10:46:00.002+02:00

...jag älskar det. Den friska lite småkyliga luften, ny musik som släpps, tankar som tänks, beslut som ska fattas, frid som kan upplevas även när tankarna snurrar. Drabbades nyss av en total känsla av eufori.

Tror det var just höstluften, kaffe från Espresso House och det faktum att jag passerade Klara Kyrka. Jag tycker verkligen att man märker Guds kärlek på ett alldeles påtagligt sätt i och genom denna kyrka. Fick ett stort leende från de som serverade kaffe utanför. Ett leende jag själv bar med mig när jag gick genom stan.

Nytt från Jennie

2009-09-16T08:54:00.003+02:00

Igår hade jag vad en vän kallar en riktig drömkväll. Först spelade vi volleyboll och sen var det releasefest för Jennie Abrahamsons nya skiva. Jag har gillat Jennie sen jag hörde henne första gången hemma hos brorsan och svägerskan (i samband med att hennes låtar var med i serien Anna Pihl). Sen var hon förband åt Tomas Andersson Wij och sen lyssnade jag nästan sönder hennes första skiva. Därför är det väldigt välkommet med en ny skiva från henne.

Igår bjöd hon på ett antal låtar från nya skiva. Intressanta kompositioner och framförallt en underbar röst! En finns utlagd på hennes Myspace men idag släpps skivan i butikerna så jag har redan varit och skaffat ett ex. Ser fram emot att lyssna in mig ordentligt och sen såsmåningom få gå på en lång "riktig" konsert. (Extra plus för att hon har en så grymt fin norrländsk dialekt, Carro uppskattade det väldigt mycket :)) Det var också grymt att Ane Brun (en annan favorit hos mig) var med och körade. Jennie ska vara förband åt henne på massa konserter i höst. 28 okt är det Stockholms tur.

2 tips

2009-09-10T08:39:00.003+02:00

1. P3 Live sessions igår kväll med Salem Al Fakir och Jennie Abrahamsson. Jennie släpper ny skiva nästa vecka och själv har jag tänkt att gå och lyssna på henne dagen innan på Södra bar. Tror det blir mycket fint och programmet från igår blir en perfekt uppladdning.

2. Gårdagens artikel i svenskans serie om "Rusets kraft" berörde mig djupt. Läs den. Blev inte direkt mindre övertygad i mitt beslut att inte dricka alkohol.

Lite uppdatering

2009-09-07T09:29:00.002+02:00

1. Jag har anmält mig till en Israelresa. Äntligen! 2 veckor i februari ska det hela gå av stapeln...

2. Sara Mclachlan är ju grym. Det är ingen nyhet men jag har de senaste dagarna blivit påmind om detta faktum - igen. Kolla tex. in den här låten.

3. Starkvin i nattvarden ska tydligen vara bra mot svininfluensa. SUCK. Aldrig hört talas om särkalk om man nu är så rädd...?

4. Två andra tillskott i skivsamlingen (fyllde nyss år och är glad för vänner med bra musiksmak) är David Åhlen och The Fray. Gilla!

5. Har kommit på några saker som ska göra mig mindre stressad i vardagen. Ett är samla ihop "ärenden-på-stan" till max en gång i månaden. Fler bra tips tages tacksamt emot.

Ny serie om vårt kluvna förhållningssätt till alkohol

2009-09-01T08:49:00.002+02:00

SVD inleder en artikelserie just på detta tema och först ut är 26-åriga Sarah som förut fann sin falska trygghet i alkoholen. Hon drack 3 liter vin om dagen men är nu nykter. Jag kommer följa serien med stort intresse.

Dagens glada nyhet

2009-09-01T08:48:00.001+02:00

Carrie Underwood släpper nytt album 3 november. Frågan är bara när det släpps o Sverige. Får bli novembers mission, att få tag i det så snabbt som möjligt.

Omskakad

2009-08-29T10:37:00.003+02:00

Har precis läst ut "14 år till salu", en sann berättelse om "Tessan" skriven av Caroline Engvall.

Helt omöjlig att sluta läsa. Väldigt bra skriven. Varvandet av Tessans egna dikter och stycken vävs in i den övriga texten vilket verkligen fungerar och allt som allt är det bara helt fruktansvärd läsning.

Om hur Tessan blir våldtagen och därefter inte tror att hon är värd någonting. Att hon är så smutsig att hon måste fortsätta straffa sig själv och efter ett tag blir sex hennes enda sätt att få bekräftelse. Men det leder bara till ännu mer ångest.

Det här är Tessans berättelse om hur allt kan förändras. Hur hon som växte upp under trygga förhållanden ändå kunde hamna så snett. Men det är också en berättelse om att det inte behöver sluta katastrof för alltid. Det är såklart hoppfullt. Annars hade den här historien blivit outhärdlig eftersom den är sann.

Myten om den lyckliga horan känns än mer avlägsen än någonsin förr. Frågan om hur människor tänker som köper sex eller på andra sätt skändar andra människors kroppar (och därmed betydligt mer än "bara" deras kroppar) känns än mer angelägen.

Läsning rekommenderas.

En kristen högerman

2009-08-29T10:24:00.002+02:00

I senaste numret av Tidskriften Arena finns en lång intervju med Thomas Idergard. Han är en sådan där person som fascinerar mig. Kanske för att han har extrema åsikter, kanske för att han är en så skicklig debattör som lyckas med att få en att nästan hålla med tills man inser att man egentligen tycker precis tvärtom.

För några månader sen medverkade han i Existens i SVT och berättade om att han hade konverterat till katolocismen. På samma tema fast med mindre fokus på själva konverteringen och mer på hans åsikter om politik, katolska kyrkan och religion. Riktigt intressant! Jag kan inte hitta intervjun på nätet men rekommenderar dig som har tidskriften i din närhet att läsa. Låt mig ge dig några smakprov.

"Jag har alltid varit kristen, men under de senaste åren har jag velat utveckla min gudsrelation. Det måste finnas mer än att Gud är tröst. Finns det inte en enorm källa och skatt där bakom, att Gud har en tanke med vad jag kan bli som människa?".

"Jag är anhängare av ett samhälle där staten och lagen betraktar människor som fria att söka sanningen. För mig har detta fria sökande landat i min katolska tro. Väl där kan jag väl inte kräva att den sanningen görs om efter vad jag för tillfället råkar vilja ha? Då vore den väl inte en sanning? I den sanningen har jag också hittat en ny sorts frihet, friheten att försöka fullkomnas med Gud."

Befriande att Idergard säger att hans tro självklart påverkar hans politiska ställningstaganden och att han inte väjer för frågorna om katolska kyrkans åsikter i olika frågor. Eftersom jag själv vare sig är nyliberal eller katolik ger intervjun onekligen en hel del andra perspektiv. Som sagt, intressant var ordet.

Vissa låtar bara håller...

2009-08-28T23:05:00.002+02:00

...för typ hur många lyssningar som helst.

Ett exempel är Carrie Underwoods "Jesus take the wheel".

Har precis slutat ha den som ringsignal så nu måste jag kompensera med att lyssna på låten på riktigt lite extra mycket.

Öm & Tålig

2009-08-28T22:29:00.003+02:00

Jag brukar ibland förfasas över kyrkan (generalisering) undervisar kring relationer, sex etc. Ungdomspastorer som kör extremt förenklad undervisning med svart-vita budskap som vid närmare kontroll inte håller. Och så slutar det med skuldkänslor för att man någon gång tänker på sex, ångest över att inte vara gift vid 23 eller i att man inte ser poängen med att gifta sig utan istället väljer att bo sambo även inom kyrkan.

Naturligtvis finns det säkert goda exempel. Men det är alldeles för få. Det räcker med att prata runt med sina vänner som är uppvuxna i frikyrkan så får man höra både det ena och det andra.

Det behövs mer undervisning, böcker, öppenhet.

Därför blev jag ändå väldigt positivt överraskad av boken "Öm & Tålig - 36 röster om kärlek, sex och samlevnad". (utgiven på Trots allt och verkar för övrigt extremt svår att få tag i). Den innehåller som sagt flera texter av författare med olika perspektiv med det gemensamt att den utgår från en vilja att hitta ett kristet förhållningssätt med insikten att vi lever i en ofulllkomlig värld. Jag kan verkligen rekommendera läsning av helheten. Jag tycker för övrigt att det borde vara obligatorisk läsning för de som ska ge sig på undervisning (inte minst till ungdomar) . Med rubriker som "sexualitet är mer än sex" och med författare som Runar Eldebo, Tomas Sjödin, Liselotte Johansson och Magnus Malm och med texter som Arne Rasmussons "I nöd och lust" så blir det allt annat än dåligt även om självklart inte allt gillas eller ger mig aha-upplevelser.

Men frågan är om man som tonåring har behållning av boken? Säkert mer än av mycket annan litteratur på området men ändå känns det som att det saknas något här. Eller har någon läst någor vettigt som den kan tipsa om?

den sk. "biståndsdebatten"

2009-08-27T09:12:00.002+02:00

Några saker Jullan inte förstår

1. Skulle de som vill ha ett högt bistånd vara mindre intresserade av att det är effektivt än de som vill ha ett lågt? Det faller ju liksom på sin egen orimlighet. Det vore ju ett svek mot de fattiga. (och direkt oschyst mot skattebetalarna för den delen)

2. Går det att skapa ett bistånd där exakt varenda, varenda krona kommer att få bestående effekt? Med tanke på att bistånd ges i och till länder som ofta inte har ett fungerande demokratiskt system, rättsstat etc. Och i vilken annan offentlig verksamhet kan vi vara helt säkra på att inte en endaste krona inte använts på allra bästa sätt?

nej, jag är mycket skeptisk till mycket av den retorik som används. Milt uttryckt.

Ane Brun och Teitur

2009-08-20T09:19:00.000+02:00

Detta är bra tycker jag.

Rubber & Soul med Ane Brun och Teitur.

Hösten 09

2009-08-20T08:53:00.003+02:00

Såhär i början av hösten kan det väl vara bra att fundera igenom vad man vill prioritera. Annars är risken att tillvaron är helt fullspäckad av en massa bra saker men att man ändå känner sig stressad, otillräcklig och framförallt att man inte känner glädje. Så jag försöker tänka nu hur jag ska lägga upp mitt liv...inte det lättaste men spännande. Dessutom kan man faktiskt inte styra livet genom att planera och prioritera, det händer ju liksom massa saker ändå. Men mycket kan man såklart ändå påverka. Men jag kommer inte genomföra några revolutionerande förändringar i mitt liv, jag är ju väldigt glad och tacksam! Men lite små justeringar ska jag nog få till...

Har för övrigt anmält mig till Tidskriften Pilgrims höstmöte på Bjärka Säby. Bjärka är en av världens mest rogivande platser. Har besökt höstmötet två gånger tidigare (vilket du kan läsa om här och här) och ser verkligen fram emot ett tredje besök. Kanske läge för dig att anmäla dig också?

Det blir också församlingshelg i höst vilket jag ser fram emot men jag är också sugen på att åka ut på någon mer utflykt. Förhoppningsvis blir det några dagar i Bryssel men har lite semester kvar så vore trevligt med något mer. Så många platser jag vill se... tex. Israel, Island, Krakow, Budapest, Warsawa, St Petersburg, Kina, Japan eller bara något trevligt varmt och rogivande ställe nere i Europa. Och just det, pilgrimsvandra på Santiago de Compostela vill jag ju också. Vi får se. Allt behöver ju knappast ske i höst (och det är ju knappast heller möjligt...)

Bluegrass och Mikrolån.

2009-08-13T13:51:00.003+02:00

* Ska ikväll gå på Bluegrasskonsert i Göteborg där jag blir hela helgen för bröllop, häng med vänner, "extrafamiljen", återse gamla församlingen etc. Ska också hinna med lite mat och fika på favoritställen. Ska undvika biblioteken dock tror jag eftersom det riskerar att ge uppsats-ångest-flashbacks. Bandet heter Crooked Still. Hoppas de är bra! Faller knappast pladask efter lite för-lyssning men man vet ju aldrig... Hursomhelst är man ju knappast bortskämd med att få lyssna till Bluegrass live i detta land.

* Har äntligen börjat investera lite i mikrolån.

*uppdaterad: Konserten blev ju definitivt över förväntan! Dessutom fick jag höra Hello Saferide innan (även om jag är övertygad om att en mindre konsertlokal passar betydligt bättre). GBG visar sig från sin bästa sida med finaste vännerna, crepes,grekiskt och också det faktum att de fina Matilda o Erik har gift sig).

Semesterns läsning

2009-08-11T19:38:00.005+02:00

Precis enligt plan så blev det en hel del läst under semestern. Tänkte nu skriva lite om några av de böckerna. Kanske att någon får ett tips eller så får ni hemskt gärna tipsa tillbaka.

Inledde med Göran Perssons bok "min väg, mina val". Jag tyckte att den var både lättläst och intressant. Vid tiden runt 2006 års val hade jag definitivt inte uppskattat boken lika mycket för då var jag (milt uttryckt) väldigt trött på Göran Persson. Men nu har man ju fått lite distans och hittat nya objekt att främst reta upp sig på istället... Boken behandlar allt från världspolitik till hur ensamt och utsatt det kan vara att vara toppolitiker. Det märks dock att Göran verkar ha en särskild förtjusning i att utse (och inte utse) ministrar och dessa passager tyckte jag själv var mycket spännande (okej, lite varning på att tycka att ministerposter är spännande men well, jag bjuder på det). Boken är ett smidigt sätt att fräscha upp minnet kring massa ting som hänt. Och kanske få lite andra perspektiv (nu har väl iof Görans perspektiv satt ganska djupa spår i Sverige men ändå). Underhållande och lättläst är orden.

Runar Eldebos två böcker "Tillbaka till Jesus" och "Den stora skillnaden". Den första handlar, inte helt oväntat om Jesus och att vara efterföljare. Eller som Eldebo uttrycker det i inledningen: "Boken handlar om vad det skulle kunna vara att följa Jesus. Ingenting mer eller mindre." Styrkan i boken är utläggningarna av berättelser ur evangelierna. De är ju liksom utmanande så det räcker. "Den stora skillnaden" handlar om skillnaden mellan att tro och inte tro och beskriver vilka vinsterna med att tro är. Vi får följa Eldebos tankar kring varför han vill tro. Kring hur kristen tro gör skillnad i förhållandet till Gud, till oss själva och till andra. Jag tyckte hela greppet med att skriva om just "vinster" var intressant eftersom jag av den formuleringen får någon slags konsumtions-/framgångsteologi-vibb. Tur att jag fortsatte läsa :). Sedan tar Eldebo också itu med det han menar är schabloner kring kristen tro om att det ska göra en harmonisk ( "Tänk om poängen med livet inte är att bli så harmonisk som möjligt!" )En bok, som även om man inte håller med om allt, innehåller väldigt många formuleringar som det är väl värt att stanna upp kring.

"Det är till att göra skillnad i kärlek som vi är skapade"

"Den som lever i kristen tro tjänar alltid sin Herre på heltid"

"Vi är inte skapade för trygghet utan vårt livselixir är en utmaning som nästan överstiger vår förmåga."

I slutet av båda böckerna finns dessutom samtalsfrågor.

Jag kommer läsa böckerna igen.

Sedan läste jag "Frälst, förmögen, förskingrad- historien om Hanna Lindmark och Margaretskolan" av Ewonne Winblad. Låter väl som en smaskig titel eller hur? Vi får följa uppkomsten och fallet för Margaretskolorna (som jag inte ens visste hade existerat men insåg att mina föräldrar visst hade sin bröllopsmiddag i just "villa Margareta" i Jönköping). Hanna är en entreprenör som startar och driver sin rörelse och som sedan testamenterar tillgångarna till 4 missionssällskap. Sen är det mycket som går snett... En helt okej bok, lite seg med alla turer kring arvet i mitten och slutet men ändå fascinerande läsning. Hanna verkar ha varit en väldigt viljestark och fascinerande person.

Maria Königs bibelkommentar om Jakobsbrevet som har den fantastiska titeln "Det odelade livet". Det känns verkligen som att den här bibelkommentarserien kommer fylla en stor funktion, finns inte direkt ett överflöd av bra bibelkommentarer på svenska med ett sånt fokus på praktisk tillämpning. Jag tyckte mycket om boken. Både det systematiska upplägget, språket och det utmanande innehållet.

"Jag är Leopardpojkens dotter" av Johanna Nilsson. Boken handlar om Johannas pappa eller egentligen mer om hans föräldrar, dvs Johannas farmor och farfar som var missionärer i Kongo. Den beskriver livet på missionsfältet, kallelsen och framförallt frågar sig Johanna hur de kunde vara ifrån sina barn för kallelsens skull? Det här var helt klart sommarens bästa skönlitterära bok för mig, utan konkurrens. Jag tycker om hur hon skriver, det finns en spännande blandning mellan att beskriva händelser och hur Johanna försöker förstå hur de olika personerna tänkte. Samt hur det inverkar på hennes eget liv. Vissa saker i boken etsar sig fast som Johannas fråga hur Isak upplevde det faktum att Abrahamn var beredd att offra honom där på altaret (även om han sedan inte behövde göra det). Samtidigt är verkligen inte saker så svart och vitt och detta tycker jag ändå boken fångar in. Det blir fel att liksom sätta upp Gud i ena änden och familjen i den andra och sen säga att man måste prioritera familjen framför Gud. Som kristen är det naturligtvis inte så det fungerar. Samtidigt innebär efterföljelse av Jesus naturligtvis inte att det är bra att lämna sina barn och det finns i de allra flesta fall inte någon motsättning mellan att ta hand om sina nära och att vara trogen sin kallelse (tvärtom!).

Åsa Molins "Himlen omfamnar jorden". Förra sommaren läste jag Åsas bok "och hjärtat vänder sig om" (som cdon.com för övrigt säljer för endast 29 kronor just nu) och tyckte den var mycket bra så att denna sommar fortsätta med nästa bok kändes både naturligt och inspirerande. Jag blev inte besviken. Hon utgår från bönen Jesus själv lärde oss att be, Fader vår, och hur den kan bli till praktik. Boken är välskriven och jag förundras gång på gång av alla fyndiga kapitel- och styckesrubriker. Jag vill ge dig några citat från boken som förhoppningsvis kan inspirera dig att läsa den. Men läs den inte om du inte vill bli utmanad. Det blir man nämligen (iallafall jag...)

"Lovprisningen är ett uttåg ur vår inkrökthet i oss själva."

Om Guds rike: "Riket kommer inte med en öronbedövande smäll utan som i den långsamma processen i växtriket eller i ett elefantfosters utveckling. Senapskornet är redan i jorden, jästen är redan i degen, Guds rike är redan på gång. Det viktigaste har hänt. Ingenting vi gör eller inte gör kan stoppa Guds rike..."..." Vår väntan är inte passiv utan en aktiv väntan full av tillit."

Hon gör upp med en alltför individuellt fokuserad kristendom och menar att "Att säga ja till Jesus och Guds rike är att bli rekryterad till en motståndsrörelse. När vi ber låt ditt rike komma ber vi också att våra små liv blir en del av planen med stort P.Operation rädda världen. Kärlekens revolution."

"Guds miniräknare visa syntax error för länge sedan. Det är bara den orättvisa nåden som är vårt hopp. Att vi inte får vad vi förtjänar."

Det hon skriver om förlåtelse är utmanande som få saker...

"Att jag inte förlåter leder inte till att Gud drar sin förlåtelse ifrån mig, men det visar att jag själv inte har tagit emot Guds förlåtelse som den fria gåva det är."

"Förlåtelse är samtidigt Guds dom och Guds helande"

Brian Mclarens "Mer redo än du anar" som handlar om evangelisation. Det var min andra McLaren bok (vad jag tyckte om den första och kanske mest kända "Kristen på nytt sätt" kan du läsa här.). Boken är lättläst men jag vet egentligen inte om den innehåller så mycket... Men jag blev ändå uppmuntrad! För övrigt har jag lite svårt att förstå hela "McLaren-grejen" eller vad man ska kalla det. Hos Stefan Swärd pågår en intensiv debatt. Själv känner jag ungefär att det jag läst hittills varken ens i närheten av att ha revolutionerat mitt liv men defintivt inte gjort mig upprörd. typ så.

sen har jag också läst Torgny Lindgrens Norrlands akvavit. Lina Sjöbergs "Resa till Port Said". Tyckte båda var okej men inte mer.

Bättre tyckte jag om Åsa Linderborgs "Mig äger ingen". Hon lyckas skildra sin barndom med en pappa som inte på långa vägar levde upp till vad varje barn ha rätt till på ett rättframt sätt. Det mest fascinerande är hur skildringen ändå är fylld av kärlek mitt i allt det fullständigt oacceptabla.

Läste även Obamas "Min far hade en dröm". Är väl närmast obligatorisk läsning. Självklart på många sätt oerhört intressant men alldeles för lång och seg stuntals. Lite pladdrig. Men man får helt klart Afrika-längtan och än mindre tvivel på Obamas äkta engagemang.

Oj, det här blev långt.

Lite Kasey

2009-08-11T09:43:00.004+02:00

Kasey Chambers sjunger "The Captain" live.

Det är verkligen dags för ett Sverigebesök.

Uppmuntrad av Frizon.

2009-08-10T22:54:00.002+02:00

Trots att jag inte var där.

Har pratat med flera vänner som dock var det och alla berättade de om samma sak. Om helanden. Om hur Guds rike på bland annat detta sätt blir synligt.

Så fantastiskt!

Läs mer på bloggen "Operation övre Salen"

Tillbaka...

2009-08-10T13:56:00.002+02:00

...i vardagen igen. Det känns verkligen helt okej. Är otroligt nöjd med semestern på alla sätt och vis. Nu är det gött att vara tillbaka och framförallt var det en underbar känsla att fira gudtjänst på vanligt sätt igen igår. Mest nöjd från veckorna som gått är jag kanske över det faktum att jag slutat att vara en badkruka. En dag på Öland fick jag nog och bara gick i det kalla vattnet. Sedan dess är inget sig likt (okej, kanske en liten överdrift). De senaste tre dagarna i Stockholm har jag badat, badat och badat.

Jag är kategorisk men jag kan ändra mig.

Snart kommer mera här. Bland annat lite tips från sommarens bokskörd.

Eldebo

2009-07-13T22:39:00.002+02:00

Har haft förmånen att lyssna på Runar Eldebo en del de senaste dagarna då jag vanan trogen besökt Hönökonferensen.

Speciellt ett bibelstudie med utgångspunkt i Don Helder Camars dikt:

När din lilla båt
har legat så länge
för ankar i hamnen
att du börjar få för dig
att den är ett hus
När din lilla båt
börjar skjuta rötter
i gyttjan vid kajen
då är det dags att styra ut!
Till varje pris måste du rädda
båtens seglarsjäl
och din egen pilgrimssjäl.

Två frågor har speciellt stannat kvar:
1. Har jag fått andra att blomma genom min trofasthet till Jesus?
2. Har Guds rike vuxit på grund av mina investeringar och prioriteringar?

Jag gillade Eldebos undervisning mycket. Även om det är jobbigt att lyssna på honom. Ömma punkter you know. Nu ska jag ägna delar av semestern åt läsning av hans böcker: Tillbaka till Jesus och Den stora skillnaden-därför vill jag vara kristen.

Semester

2009-07-08T10:26:00.005+02:00

Precis i detta nu börjar min semester. Lämnar jobb och även staden jag bor i och älskar i 4,5 veckor.

Det blir Göteborg-Hönö-Huskvarna och så massa Öland. Några väldigt sociala veckor och så några betydligt lugnare. Min packning blev tung kan jag säga. Hade stora svårigheter att avgöra hur många böcker det är okej att ta med sig. Hann iallafall läsa ut den jag läst senaste dagarna då det kändes som extremt onödigt att spara plats för en nästan utläst bok.

Har läst hennes "Julstädningen och döden/församlingen under jorden" som är del 1 och 2 i Margareta Strömstedts typ självbiografiska serie. Del 3, "Natten innan de hängde Ruth Ellis och andra berättelser ur mitt liv" läste jag nämligen redan förra sommaren. Jag tyckte mycket om den och även om 1 och 2 helt klart var läsvärda levde de kanske ändå inte riktigt upp till förväntningarna. Eller del 1 gjorde nog det nu när jag tänker efter.

Vi hörs här typ v.33 om jag inte får ett oväntat blogg-ryck innan dess.

Lite musiktips en måndagskväll

2009-07-06T22:30:00.002+02:00

Sixpence non the richer spelade tydligen på Gullbrannafestivalen i helgen. Ikväll kom jag och tänka på när vi åkte till Parkfestivalen (det måste ha varit 99). Då lyssnade vi nämligen på typ Kiss me hela vägen till Alingsås (på den tiden var det typ värsta äventyret). Den var med i soundtracket till high school filmen "She´s all that" om någon kommer ihåg den.

Jag tycker annars att exempelvis "With every breathe" som de gör tillsammans med Jars of Clay är grym.

Leigh Nash, sångerska i bandet har även släppt en soloskiva med låtar som "My idea of heaven" och Along the wall.

Lite musik

2009-07-04T15:22:00.002+02:00

1. Lyssna gärna på p3 påp från i måndags om andlighet. Även om jag gärna sett att det "svenska" innehållet hade fått ännu mer utrymme.

2. Sydsvenskan har en artikel på samma tema under rubriken "Alla vill till himmelen".

3. I torsdags kväll var jag och brorsan på konsert på en av mina favvoplatser, Frälsis i Visby. David Åhlen sjöng och spelade och det var en grym stund.

Mingel

2009-07-04T15:02:00.004+02:00

Min vistelse i Almedalen är över och jag är på det hela taget mycket nöjd. Det har varit mycket men kul jobb, mycket glass, goda frukostar, ett och annat tal men inte speciellt mycket mingel för min del.

Jag är verkligen kass på att mingla i sådana här sammanhang. Men jag vet faktiskt inte heller om jag riktigt orkar lära mig. Men det jag mest reagerat över under denna Almedalsvecka är detta totala flöde av alkohol. Det är bara så fruktansvärt osunt på alla sätt och vis. Det ska drickas alkohol till lunch, till eftermiddagen, till kvällen och inte minst till natten. Vart man än kommer (nästan) bjuds det på vin av alla de sorter. Jag gick dock på IOGT-mingel vilket var ett välkommet undantag.

Jag får ont i hjärtat av allt detta.

Dels över alla dem som har alkoholproblem och för vilka Almedalsveckan måste vara ett näst intill omöjligt ställe att besöka. Vad hände med att typ bjuda på kaffe? Eller juice? Eller vatten? Eller något annat?

Eftersom jag själv valt att helt avstå alkohol (och jag blir bara gladare och mer övertygad för var dag) behöver jag ju inte ta ställning i varje enskilt fall vilket är väldigt skönt. Mitt problem är att jag tycker det är obehagligt med fulla människor (obs! vuxna människor). Och att jag förlorar respekten för människor. Tyvärr. Hur ska man hantera detta?

För övrigt har UNF gjort en undersökning som visar att 2 av 3 krogar i Visby säljer till minderåriga.

För övrigt...

2009-06-29T17:24:00.003+02:00

1. P3 pop ikväll med tema andlighet. Jonathan Johansson och David Åhlen mfl deltar.

2. Ola Sigurdsson kommer med ny bok i höst "Den politiska teologin". Läser i en intervju i en bilaga till Kyrkans tidning (finns ej på nätet) bland annat följande om boken:

"Frågan är inte om religion och politik hör ihop utan vilken religion och vilken politik vi vill ha"

Jullan just nu + lästips

2009-06-28T23:53:00.002+02:00

Efter de senaste dagarna med jobberi i Västerås (och kära återseenden med vänner), tåg till Nässjö (där jag lyckades glömma min favvo-tröja), bröllop i Aneby med tillhörande fest i Aneby för Ludde och Carro (som jag har den stora glädjen att få ha i mitt liv), en natt i HVA, snabbträff med äldsta vännen med fru, en dramatisk stund när vi trodde att bensinen skulle vara slut innan vi kom fram till en mack, en fantastisk eftermiddag på klippor sitter jag nu här. Klockan är mycket och jag ska packa om inför att tidigt imorgon bege mig till Visby. Konstaterar att det bara är en och en halv vecka kvar till semester vilket ska bli underbart. Längtar efter att få sova, läsa, spela spel och umgås. Samtidigt kan jag inte låta bli att längta till vardagen i höst också. Men det är kanske knäppt.

Nåväl, har nyss läst ut en bok jag gillade. Nämligen John H Yoders "Liv i församlingen". Den har stått i bokhyllan ett tag och egentligen tror jag att jag måste läsa den en gång till innan jag riktigt kan uttala mig så mycket. Men jag vill gärna bjuda på några citat som jag kommer att begrunda (en del är inte helt enkelt att greppa och sen ska man ju efter att man greppat fundera på om det verkar vettigt vilket det i detta fall generellt gör, men inte alltid) eller bara nicka instämmande till...Läsning av boken rekommenderas hursomhelst!

"om inte människor och kulturer försonas, är inte evangeliet levande hos dem" s.24

"Det var därför att de i Herrens närvaro åt tillsammans som de sålde och delade sina ägodelar - inte tvärtom." s.53

"kort sagt, nattvarden handlar om vardagsekonomi. Att rätt öva sig i att bryta brödet tillsammans är ekonomisk etik i vardagslivet". s.58

"att släppa in kvinnor i en tjänst som män i generationer felaktigt har avgränsat och som inte ens existerar i de apostoliska församlingarna kan vara en slags 'positiv bekräftelse', men det är knappast något tecken på verklig förnyelse"..."Den förvandling som Paulus uppmanar till handlar inte om att låta ytterligare några speciellt begåvade kvinnor få en maktposition bland några män. Den handlar om en helt ny syn på tjänsterna, så att ingen finns som inte har en gåva, ingen finns som inte är kallad, ingen finns som inte är utrustad och ingen finns som styr över alla andra. Bara så kan vi leva upp till den uppmaning av Paulus som inleder visionen om Kristi fullhet: 'Lev värdigt er kallelse' (Ef 4:1)." s.93

Kvinnliga talare

2009-06-24T15:55:00.002+02:00

Missa inte att läsa Frizonledningens artikel i dagens nummer av Dagen. Blir glad av att läsa hur de arbetar med att få fler kvinnliga talare. Egentligen borde det vara en självklarhet men så är det ju tyvärr inte...

2004 skrev jag själv en insändare i Dagen...Såhär när jag läser den nu kanske jag skulle vilja justera ett och annat men jag har defintivt inga problem att skriva under på den även idag. Man märker ju att den är skriven med hetta, I like.

För övrigt fick jag ett svar från en man i Svenska Alliansmissionen som typ höll med. Men i övrigt var det tyst. Tenderar att bli så när jag skriver något i Dagen, undrar vad det kan bero på? :) (Två andra artiklar har rört offertal respektive undervisning kring sex/jämställdhet. Ingen gav upphov till något svar...).

I Dagen 3 mars finns en artikel som handlar om bristen på kvinnor i årets evangelistvecka. Jag var en av alla de som reagerade när annonsen först kom ut men jag blev ännu mer upprörd när jag läste Pelle Hörnmarks uttalanden om det hela. Om man tror att det handlar om att det inte ligger ett egenvärde i att tillfredställa eventuella kritiker tvivlar jag på om man förstått vilket stort problem detta är toppen på ett isberg av. Det har aldrig slagit de ansvariga för stora konferenser och "veckor" att det faktiskt finns många kvinnor i vårt och andra länder som kan tillföra massa saker bara genom att de är sig själva men också för att en manlig evangelist/pastor faktiskt aldrig kan veta hur bdet är att vara kvinnlig evangelist/pastor. Och då menar jag inte att de ska tala om något som vår kultur menar är typiskt kvinnligt. Det viktigaste som jag ser det handlar dock om att lyfta fram förebilder för alla unga kvinnor i vårt land som faktiskt inte vågar tro att de har en kallelse alternativt stöter bort den för "i
nte kan väl jag när inga andra kvinnor kan". Det kan väl inte på allvar finnas personer i vårt land som tror att den stora övervikt vi har av manliga pastorer beror på biologiska orsaker och att Gud i så liten utsträckning skulle kalla kvinnor in i t ex. en förkunnartjänst. Nej, ett av de största problemen svensk kristenhet har är att enskilda personer inte får eller vågar utvecklas i sina gåvor. I vår tid när det dessutom anordnas speciella kvinnokonferenser visar det sig att det finns många kvinnor som uppenbarligen "duger" för att tala på dem. Frågan som dyker upp då är om de bara kan tala till kvinnor men män kan mer än gärna tala till både kvinnor och män. Bakom en sån föreställning kan det misstänkas att en föreställning om att en kvinna är en ofullständig man i någon mån lever kvar. Det är också dags att inse hur kränkande det är för alla kvinnor att det ibland tas större hänsyn till den lilla minoritet som anser att kvinnor inte kan bli kallade till alla tjänster.
Jag skulle väldigt gärna vilja ha svar på vad ni som står i ledningen för samfund, konferenser och veckor tänker göra åt problemet?

fruktansvärt bra

2009-06-22T20:27:00.001+02:00

Vince Gill o Alison Krauss sjunger "Whenever you come around".

Bibelskolereklam

2009-06-22T20:08:00.003+02:00

I en tidning jag bläddrade i under torpkonferensen fastnade mina ögon på en annons om en bibelskola som går till hösten. De där annonserna brukar ju försöka locka med någon slogan, uppmaning eller något annat som ska göra en intresserad av att gå.

"Dags att nå den svenska folksjälen".

Denna annons väckte helt klart min uppmärksamhet men det var inte någon positiv sådan. Ordet folksjäl känns liksom inte så...hur ska jag säga...lockande.

Men det kanske bara är jag som får dåliga nationalist-vibbar? Men jag har iallafall mailat och berättat vilka associationer jag får. Förhoppningsvis är sloganen inte vald med så stor omsorg.

halvårssummering

2009-06-22T20:04:00.001+02:00

I början av året skrev jag ner några saker jag ville göra 2009. Tänkte att det kunde vara dags för en summering när mer än halva året gått...

1. Åka skidor igen (sist det skedde måste varit typ år 2001 el tidigare) En långhelg i vemdalen i januari är bokad.

2. Läsa Dostojevski (har lite ångest för att detta ännu inte blivit gjort)

3. Delta i något spring-lopp och klara av det

4. Åka på Hajk och bo i vindskydd (har inte skett på säkert 10 år)

5. Åka till Israel (är fortfarande på jakt efter en bra resa att haka på... i vår, sommar eler höst)

6. Besöka minst 2 städer i Östeuropa

7. Våga sjunga riktig kareoke

8. Spela pingis

---

Om jag räknar midsomarhelgens tältboende som hajk kommer jag upp i 2/8. Det är inte helt okej. Men tur att jag fortfarande har ett halvåt till på mig (som om det vore än tävling och inte en önskelista).

Torp

2009-06-22T19:56:00.002+02:00

Det blev en väldigt bra midsommar. Ingen dans runt någon fånig stång, ingen sill (det klarade jag av dagen innan) och definitivt ingen nubbe.

Men däremot kalla nätter i tält, fika, lägerkänsla, möten, bibelstudier, fika igen, korta återträffar med folkhögskolekompisar, träffar med kompisars föräldrar, häng, sång och så lite bokinköp. Lyckades begränsa mig till 11 titlar (och då ansträngde jag mig verkligen). Så nu ska här läsas lite mer tänkte jag.

Känslan på Torp var väldigt avslappnad och egentligen ganska lik Nyhem (vilket iof inte är så förvånande.)

Första mötet jag var på gav en hel del antivibbar hos mig (kände mig nästan som förflyttad till hur det ofta kändes på stora möten för en sisådär 10 år sen) men resten var väldigt bra! Gillade speciellt Mikael Hallenius undervisning om förlåtelse.

tisdag kväll

2009-06-16T22:36:00.002+02:00

1. Undrar om inte närheten av sann lycka är att komma hem efter en lång dag och finna ett nytt nummer av Tidskriften NOD innanför dörren? Väl värd sin prenumerationsavgift... Temat denna gång är "Värsta tiden? - om konsten att vara ung". En snabb bläddring gjorde inte glädjen mindre. Förhoppningsvis och troligtvis håller den i sig även under läsning.

2. Har annars de senaste dagarna (då det ju som bekant är skolavslutningstider mm) tänkt mycket i banor av "det är tre år sedan jag hade mitt uppsatsseminarie" och tog min examen. Eller "det är nu 8 år sedan jag tog studenten" eller "7 år sedan jag planerade att flytta till Göteborg" osv. Kan ibland tycka att det känns längre sen och att uttrycket att "tiden går då fort" faktiskt inte alltid stämmer. Men framförallt kan man ju verkligen (hur klyschigt det än låter) se hur alla saker som hänt format en till vem man är nu. (och ändå ser man säkert bara en bråkdel!)

3. Just nu pågår konferenserna Nyhem och Torp. Nyhem är ju mer mina hemdomäner (både rent geografiskt och samfundsmässigt fram tills för några år sen). Förra året skrev jag btw såhär. Nu i midsommar ska jag dock göra premiärbesök på Torp. Ser fram emot bibelstudier, tältnätter och många trevliga fikastunder.

4. En låt jag ofta lyssnar till innan jag går hemifrån (ja, det händer att jag stänger av p1 på morgonen till förmån för bland annat denna låt...:)) är Sing Alleluia med Third Day/Nicole Nordeman och Jennifer Knapp.

Min vän och kollega Anna är ett riktigt Knapp-fan och nog den som introducerade mig för denna kvinna för en hel massa år sedan. Hon ställde frågan till mig om jag visste vad som hänt med Jennifer. Det är flera år sedan man hörde något... Googling (som räddar det mesta i vanliga fall) hjälpte föga. Någon som vet?

5. Tack för tips om konserter, även om det i det ena fallet är fysiskt omöjligt att befinna mig på plats :(. Behöver dock fler men räknar med att de av mina läsare som ser något intressant tipsar även framgent.

Behöver konserter

2009-06-13T15:45:00.002+02:00

Har egentligen inte en enda inplanerad konsert. Det känns inget vidare...så tips mottages tacksamt.

Om det där med att vara religiös

2009-06-13T15:14:00.004+02:00

* Kollade på Existens senaste avsnitt till frukosten i morse. Rubriken är "Barnatro -gåva eller tvång"? Kan säkert vara väldigt mycket däremellan också men för mig är det svårt att tänka mig hur mitt liv skulle blivit utan den där barnatron som jag haft så länge jag kan minnas.

Programmet tar upp några olika aspekter av frågan i en sammantaget någorlunda respektfull ton (men visst är det lite väl mycket misstänksamhet i vissa frågor...) Självklart har många barn blivit skadade av sin uppväxt på olika sätt och religiös påverkan berör självklart något djupare än många andra typer av påverkan. Men det är ju inte som att man inte kan bli påverkad av en mängd saker. Starka åsikter om både det ena och det andra. Jag kan inte låta bli att fascineras av att människor på allvar tror att man skulle kunna undvika att påverka sina barn och vänner. Vi påverkas alla av vår omgivning på så många sätt. Det finns inget neutralt rum eller en neutral uppfostran. Kan någon förklara för mig hur detta går till? Tex. humanisterna...

Om min tro är det viktigaste i mitt liv är det väl självklart att jag vill att andra ska få del av det.

Däremot är det självklart många som blivit skadade av religiös påverkan av olika slag. Andliga övergrepp är en verklighet på flera sätt. Jag tycker det är oerhört viktigt att istället för att ställa indoktrinering mot neutralitet lyfta vikten av generositet på flera sätt. Generositet inom exempelvis en familj eller en kyrklig grupp kring barn och ungas (och vuxnas med för den delen) funderingar och ifrågasättanden. Inte se tvivel som ett hot. Här har vi alla ett ansvar. Men på samma sätt måste det ju finnas en generositet kring människans andliga behov. Här brister det ju milt uttryckt på många håll.
---
Humanisterna driver ju nu en stor kampanj. Tänker inte kommentera den själv utan hänvisar istället till Monika.

---

Blir ständigt helt fascinerad över hur man liksom bara kan avfärda en människa om typ galen för att denne tror på Gud (och då inte bara sådär lite lagom harmlöst och privat). Har bland annat hört det i samband med valet till Europaparlamentet där några kandidater varit kontroversiell i vissa grupper. När jag frågat varför har vissa liksom tyckt att det räckt att säga "men hon är ju..." (ordet katolik tycks tom svårt att säga högt).

Eller att någon skulle diskvalificerad som politiker om denna är med i något religiöst samfund? Eller tror att något mer än slumpen ligger bakom jordens tillkomst och utveckling? Eller att det tycks liksom självklart att man inte kan rösta på någon som tror annorlunda än en själv?

Lördagsblandning

2009-06-13T14:57:00.002+02:00

* Har varit lite "efter-valet-deppig" det senaste. Ingen mening att gräva ner sig alltför mycket i det bara.

* Lyssnade på Jonas Gardell i tisdags när han var i "min" kyrka och samtalade med Stefan Swärd. Skulle kunna skriva ner alla mina åsikter kring detta samtal men är lite rädd att jag ändå inte skulle lyckas fånga in nyansen i allt så jag nöjer mig med att konstatera att jag stundtals var golvad av Gardell samtidigt som jag (inte direkt förvånande) har en hel del viktiga frågor kring hans teologi. Boken ska läsas inom en snar framtid så får jag väl isåfall återkomma efter det.

* Häromdagen satt jag och ondgjorde mig tillsammans med vänner över hur taxichaufförer (och en hel del andra bilister) beter sig i denna stad. Vad sägs om att de tycks tro att det är helt ok att smälla upp dörrar utan att kolla?, korsa cykelbanor utan att kolla döda vinkeln eller att helt enkelt parkera på cykelbanan (på Hornsgatan är det snarare regel än undantag att detta sker). Man kan verkligen bli arg och frestelserna att skrika "idiot", blänga riktigt hårt, hötta med näven eller ännu värre peka finger är många. Men jag jobbar på mitt temperament även om det ibland faktiskt är väldigt befogat att säga ifrån...

* För den som liksom jag inte är överdrivet entusiastisk inför sommarens lista över sommarpratare i P1 finns chansen att spela in ett eget sommarprogram. Verkar ju rätt kul tycker jag...

för övrigt...

2009-06-07T17:33:00.002+02:00

...tycker jag att det är självklart att gå och rösta. Har man träffat människor för vilka kampen om rösträtt och möjligheten att verkligen uttrycka sin åsikt bokstavligt talat handlar om liv och död skulle det milt uttryckt kännas som ett hån att inte ta rösträtten på allvar.

Hos en del kristna görs det en grej av att inte rösta, eftersom Guds rike "inte kan lagstiftas fram" osv. Det där håller jag med om men för mig är det inte något skäl att inte rösta. Tycker det är bra naivt. Skulle Guds rike vara mer där vi lever i diktatur...? För mig är Jesu ord om att försöka älska sin nästa avgörande. Om jag exempelvis vet att nästan 400.000 barn växer upp i miljöer där det dricks för mycket alkohol, hjälper det då dem att jag inte röstar eller ska jag tvärtom dels ta ett personligt ansvar (ocvh framförallt tillsammans med andra i församlingen)men också använda min röst för att påverka så att färre barn behöver uppleva detta helvete genom att vi får en bättre alkoholpolitik, (dvs det ska vara dyrt och besvärligt.). Eller om jag vet att ett av de största skälen till att så många människor aldrig får chansen att lyfta sig ur fattigdom är den orättfärdiga handelspolitiken? Eller att människor dör för att ta sig till Europa?

För mig skulle det definitivt inte kännas bra att inte rösta.

Bok- och skivtips

2009-06-07T17:14:00.002+02:00

Har läst Veronica Schelanders bok "Gå i kras" och kan verkligen rekommendera den. Dels för att det är ett mycket intressant innehåll om psykos och att leva med bipolär sjukdom och att vara kristen men också för att den är så bra skriven. Det finns många människor med intressanta livsöden men många av dessa borde kanske inte skriva själva utan ta hjälp av någon annan för att sätta orden. Veronica behöver definitivt inte det.

Har också införskaffat nya skivan från ett av få svenska countryhopp, Calaisa. Hittar inte någon av de låtar jag gillar bäst utlagda på nätet men lyssna exempelvis på "I don´t wanna wait" och "We sing the same song"

Ett litet livstecken...

2009-06-04T22:12:00.002+02:00

Jag lever i allra högsta grad. Men det är val på söndag och jag är trött. Ikväll fick jag dock en paus från regnet som öser ner och som hållt mig sällskap hela dagen (bland annat under "upptäcksfärder i Rotebro) när jag gick på teologikväll i kyrkan. Ämnet för kvällen var "frälsningslära". Det är sannerligen en förmån utan dess like att få lyssna på och samtala med kloka människor. Som verkligen inte alltid tycker och tänker lika. Men som vill följa Jesus.

Annars funderar jag lite på följande:

1. Varför är jag så envis att jag tar cykeln på morgonen trots att jag vet att jag kommer att ångra mig eftersom det ska regna hela dagen?

2. Varför måste jag träffa på sexistiska människor när jag är så här trött (eller överhuvudtaget)? Som tar för givet att kvinnor för evigt är satta till att bära kaffe till andra (män) som innehar maktpositioner. Pallar icke.

ps. På lördag är det förresten 3 år sen jag tog examen. ds.

Pingst

2009-05-31T20:38:00.005+02:00

I början av veckan fick jag frågan om jag ville dela något på församlingsdagen (som alltså gick av stapeln idag) kring frågan "Vad betyder den helige anden för dig". Den första reaktionen var ungefär "OJ, men vad ska jag ha att säga till alla smarta och fina människor som ska lyssna". Men sen tänkte jag att
a) du snackar ju ofta om att du tror på det allmänna prästadömet och att Gud kan använda det ofullkomliga

samt framförallt:

b) du tycker ju att det är för få unga kvinnor som pratar i allmänhet och inom kyrkan i synnerhet, då kan du väl inte själv tacka nej när du får frågan

samt:

c) Du behöver ju utmana dig själv

Så jag sa ja.

Idag begav vi oss ut till Svalkans sommarhem utanför Ulriksdal (fråga mig inte var detta ligger men närmaste t-bana är Bergshamra och det var väldigt fint och trevligt). På gudstjänsten var vi tre som skulle försöka säga något och att jag hade mitt skäl b ovan blev nästan komiskt med tanke på att det visade sig att vi alla tre som skulle dela sina tankar var unga kvinnor. Det var nice.

Det var väldigt nyttigt att fundera på frågan om vad Anden betyder. Det är ju en självklar del av livet som kristen och kan ändå (iallafall i perioder) vara ganska diffust. Nu ska jag inte skriva ner allt jag sa men sammanfattningsvis så gör Anden att min kristna tro blir mer än teori. Det blir praktik. Det handlar inte "bara" om en övertygelse, om teologiska hållningar eller åsikter om hur man borde leva. Det blir ett liv. En helhet. Att verkligen få vara ledd, både så jag kan ge och ta emot är verkligen en gåva (och verkligen själva motsatsen till att den kristna tron skulle vara en privatsak). Det gör det kristna livet mer läskigt (i att jag måste släppa kontrollen), jobbigt (det pekar på saker jag b åde måste våga samt ta itu med och det är sannerligen inte så bekvämt alla gånger). Men att inte be om mindre av mitt ego och mer utrymme för Anden i mitt liv känns knappast som något alternativ. Att få ha en hjälpare som vill peka på Jesus är ju milt uttryckt både häftigt, spännande och ogreppbart.

Vi kan alltid be om mer av Anden och att vi ska få kraft att lämna det utrymmet. Det är en bön som alltid är aktuell och som liksom inte en gång för alla kan bli uppfylld. Det är hoppingivande.

Glad pingst!

ps: Jag älskar min församling!

Min syster...

2009-05-31T20:36:00.001+02:00

...köpte Keith Urbans senaste skiva till mig i NY förra veckan. Nu väntar jag bara på ett Sverigebesök.

Djur

2009-05-31T20:34:00.003+02:00

Jag hävdar ibland att jag inte är speciellt förtjust i djur. Häromdagen insåg jag att man nog kan bli ganska förvånad över detta påstående om man varit hemma hos mig. I min lilla lägenhet finns det nämligen en tapet med fåglar, 4 apor av olika slag, en tiger i tyg, en tiger i porslin, 1 glasfågel, 1 porslinsfågel, tre elefanter, ett får och ett mumintroll (om det kvalar in inom djurkategorin är väl kanske inte helt givet)...

Kamelälg

2009-05-21T12:36:00.002+02:00

Det är i mina trakter det händer! I korsningen Midsommarkransen-Västberga-Telefonplan finns numera en Kamelälg (alltså inte levande om någon nu trodde det). Kan tyvärr inte i dagsläget erbjuda något foto men har du vägarna förbi så åk och kolla in den. SÅ trevlig!

Lite läsning

2009-05-21T12:11:00.002+02:00

Förra söndagen var jag på release för Maria Königs bibelkommentar till Jakobsbrevet. Ser fram emot läsning. Titeln är grym och lockar definitivt. "Det odelade livet".

Söderhöjdskyrkan får in två releaser på en vecka i och med att det på lördag är release för Veronica Schelanders "Gå i kras".

Igår läste jag även ut boken som jag har hållt på med ett bra tag nu, nämligen John Burkes "No perfect people allowed - creating a come-as-you-are-culture-in-the-church". Den finns även på svenska under titeln "Kom som du är". Tidigare i våras hölls ett antal predikningar i kyrkan om vision och i samband med detta rekommenderades boken. Jag hade tidigare tänkt läsa den men fick nu äntligen tummen ur. På det hela taget är det uppmuntrande och utmanande läsning full med praktiska exempel. Inget flum eller att göra det alldeles för enkelt för sig även om det ändå inte går att komma ifrån att det ändå blir att man inte riktigt vågar tro på alla möjligheter det finns och att det verkligen går att (Men det är ju knappast främst bokens problem utan något som ligger hos mig som läsare...) Boken är praktisk och har mängder av exempel och det är väl ändå lite här någonstans jag tycker boken får ett litet problem... Den hade enligt mig kunnat vara typ en tredjedel så lång, det blir lite väl mycket upprepningar. Samtidigt som det säkert ligger en pedagogisk poäng i detta men ändå... Tyvärr är det ju ganska många amerikanska böcker som har slängar av detta problem.

Men jag uppskattar verkligen bokens ton, förtröstan på Gud och hur Han kan förändra människor. Det är inte vi som ska göra det. Här ligger en stor utmaning. Att vara tydlig med vad kristen tro är och innebär men samtidigt lita på att Gud står för omvändelsen. Även om och när det tar tid. Och framförallt att inte kräva förändrade livsstilar innan människor ens fått chansen att lära känna Gud samt att verkligen ställa upp på alla sätt och vis när ens medmänniskor vill förändring.

Dagens låttips

2009-05-20T11:10:00.002+02:00

Sen i fredags har jag typ lyssnat på Taylor Swifts skiva 50 ggr. Vill bland annat tipsa om duetten med Colbie Calliat "Breathe". Inte låten man blir mest uppåt av kanske, men den bästa musiken är ju sällan glad.

Lyssna!

Jag lever...

2009-05-15T16:10:00.003+02:00

...men är urkass på att blogga för tillfället. Som du ju märker.

Nåväl.

Ett riktigt bra nyhetsinslag. Ella protesterar mot planer på försörjningkrav.
Bitte Assarmos artikel på Brännpunkt är verkligen läsvärd.
Jag har köpt Taylor Swifts skiva. Lättillgänglig smör-country känns väldigt välbehövligt. Kolla tex. in denna låt.
Cyklar numera nästan jämt. Men när jag ska hem sent vågar jag inte riktigt. Blir nästan lite rädd för mig själv hur glad jag blir när de där kurerna man ska betala i är obemannade. Känns som att man gör värsta ekonomiska vinsten när man slipper de där två stämplarna på sin remsa. Smålänningen i mig är fortfarande framträdande.
Har funderat på en bra definition av renlevnadsmänniska idag. Är bara så trött på att det anses som så "duktigt" att avstå alla onyttigheter. Själv tycker jag lätt att ett sånt avståndstagande kan bli osunt. jaja, jag kanske utvecklar detta någon gång.
Ska göra nytt försök att putsa fönster. Förväntar mig att fönstrena iallafall ska bli lite renare efteråt än innan. Låter väl som ett lagom ambitiöst mål.
Hjälp vilket tråkigt blogginlägg.

Biobesök att se fram emot

2009-05-11T12:45:00.002+02:00

Idag fick jag veta att en av mina favoritböcker blir film.

"Allt för min syster" som jag tidigare skrivit om här kommer upp på bioduken med Cameron Diaz i en av huvudrollerna. Jag hoppas verkligen att den blir bra och bidrar till att lyfta fram viktiga frågor. Frågor som defi´nitivt inte alltid är lätta. Men nog så viktiga.

Se trailer för filmen här.

Szyber, detta gjorde min dag :)

Ett seminarium i Sveriges riksdag en majdag 2009.

2009-05-09T16:18:00.002+02:00

Att vakna upp ur naiviteten

2009-05-07T10:53:00.002+02:00

Jag tror att vissa saker kommer man alltid minnas. Självklart de stora personliga tingen men också många händelser som man inte riktigt förstår varför de satt så djupa spår.

Jag börjar fortfarande gråta varje gång jag hör något nytt om Lars Ferm/Lars-Inge Svartenbrandt. Blir helt bedrövad av sorg när jag hört att han begått nya brott. Senast nu innan påsk. Jag tror att min barnsliga naivitet fick sig en av de allra första och största törnar relaterat till honom.

För ett antal år sen (när?) han hade blivit frälst, kom ut ur fängelset och började om med en ny familj. Jag tyckte att det var så fantastiskt och läste intervjuer i typ tidningen Petrus. Tänkte att det verkligen är sant: Gud kan verkligen förändra människor.

Så kom då dagen när det visade sig att det inte höll. Jag blev helt förkrossad. Kunde inte tro att det var sant. Han hade ju blivit kristen och befriad? Men han kunde ju fortfarande säga att han ångrade sig och misstag och återfall kan ju ske (det hade man ju hört mängder av berättelser om). Men det kom aldrig. Jag vet fortfarande inte om hela "grejen" var ärligt menad.

Men jag vet att jag alltid kommer minnas känslan av besvikelse. Men att jag ändå alltid kommer fortsätta att tro och men framförallt hoppas på att vi alla kan förändras. Att Guds nåd räcker.

Jullan fattar nada...

2009-05-05T15:40:00.001+02:00

...hur kan man skriva sådan här smörja? Om att dricka för mycket hör till vår kultur (vilket jag kan hålla med om) ja då är det väl definitivt dags att ändra på kulturen.

Först blev jag irriterad av artikeln, nu tycker jag mest bara att den är tragisk.

Lycka idag...

2009-05-05T14:58:00.002+02:00

...är att tro att man behöver jobba en kvart mellan 21.15-21.30 på fredag kväll för att få veta att man inte behöver det.

...är att jag har så många trevliga grannar i mitt hus. Som jag bland annat städade tillsammans med igår.

Jesusmanifestationer

2009-05-05T10:58:00.003+02:00

I lördags deltog jag i den stora gudstjänsten i Kungsträdgården. Tillsammans med typ 18.000 andra. Var inte med förra året men har noga följt det som skrivits både efter den och innan den här. Jag har ju en lite skeptisk läggning så det blev en utmaning för mig att inte ha synpunkter på allt och försöka att faktiskt inte överanalysera. Jag är definitivt inte för att sopa saker under mattan, mer att det för egen del faktiskt ibland kan göra att jag går miste om en massa positivt. Nåväl. Gudstjänsten i Kungsan var på det hela taget en positiv upplevelse. Framförallt det faktum att så många olika kristna traditioner var representerade! Det kändes underbart att samlas kring Jesus och inte för att vi typ är emot något.

Några funderingar...
- Flera av talarna var bra. Men tråkigt att det var så få kvinnor som syntes från scen. Mest överraskande var en av påvens predikanter :Raniero Cantalamessa. När han tyckte att vi skulle ge en applåd till Jesus kändes det inte vare sig konstlat eller överhurtigt.
- Gudstjänsten var i mitt tycke för lång. Hade läst innan att talarna hade 8 minuter var på sig. Jag kunde därför inte låta bli att klocka några av dem. Skytta pratade typ 15 sekunder för länge, Ekman 25 sekunder för länge. Så något annat måste det varit som tog tid...att göra en sån här gudstjänst kort känns iof som en näst intill omöjlig uppgift.
- Det kryper lite i min kropp när det blir för mycket nation och lite "kristdendomen ska åter bli statsreligion i sverige-vibbar". När sekulariseringen ska motverkas osv. Det beror ju verkligen på vad man menar med sekulariseringen. Det vi vill är ju att människor ska få möta Guds kärlek, inte att vi kristna ska få "inflytande" och att kyrkorna ska fyllas för att vi är ett "kristet land"... Jag tror ju att arrangörerna drömmer just om att människor ska få möte Guds kärlek och vilja bli Jesu efterföljare men det tycks ändå vara en hårfin gräns i retoriken ibland.

Jesusmanifestationen ifrågasätts ibland utifrån perspektivet att kristna borde göra något annat än att gå med plakat (det där med plakat kan man verkligen få lite anti-vibbar av) och detta kan jag hålla med om. Men att göra praktiska ting för andra behöver ju inte utesluta att man också firar en gemensam gudstjänst i hjärtat av Stockholm. Plus att jag själv kan känna att jag ibland måste rannsaka mig själv och vad det är jag är så rädd för när jag blir skeptisk. Själv hade jag båda kvällarna före Jesusmanifestationen varit ute och grillat pannkakor och hängt med massa sköna tonåringar i en av Stockholms stökigaste parker. Ni som brukar läsa här vet ju att jag älskar det. Ett annat sätt att i sin ofullkomlighet försöka vara Jesu fötter, öron, händer och ögon.

Jag vet vilken av "manifestationerna" jag gillade mest. Men det betyder verkligen inte att jag inte gillade den andra.

Snobb-stad

2009-04-28T18:38:00.002+02:00

Det som upprör mig mest just nu (förutom alla vanliga källor till Jullan-upprördhet ni vet) är det faktum att cykelpumparna som är utplacerade i city inte går att använda om man inte har typ en ny cykel. Ventilerna fungerar nämligen inte.

Vad är detta för snobberi? Att anta att alla har nya cyklar?

Nej, om jag var kommunpolitiker skulle jag driva frågan om att VERKLIGEN främja cyklandet.

Men nu är jag inte det utan skriver lite här istället och vet ni, jag känner mig redan mindre upprörd. :)

Äntligen...

2009-04-28T18:12:00.002+02:00

...är frågan om alkoholens skadeverkningar (inte minst som starkt bidragande orsak till massa brott) lite mer på tapeten än vanligtvis. Exemplvis gör Kaliber ett mycket bra program (del ett i två delar).

Hur alkoholen görs till en bisats. Om den nämns alls. Trots att den är en faktor i så otroligt många brott... Vad är förklaringen till detta?

Jag kan bara komma på en: För att det blir så jobbigt om vi för upp frågan. För alla dricker ju alkohol. Många väldigt måttligt men ändå. Man är en del av konsumtionen som i så många fall leder fel. Man kan på en konferens konstatera att det är ju för förfärligt att tonåringarna dricker så mycket och sen går man direkt ut till det mingel som ordnas där det skulle ses som skandal om det inte serverades alkohol. Ja, jag vet att det går att dricka på olika sätt så det behöver ni inte kommentera. Men det är ju ett faktum att alkohol är norm idag. Trots allt det ställer till med. Är det inte dags att fler börjar ifrågasätta denna norm och kanske till och med sällar sig till rabiater som mig (okej, lika rabiat går det nog inte att bli) men om det känns lättare finns det ju iallafall några kändisar att se upp till :)

Jag har ställt frågan så många gånger förr men jag fattar bara inte. Varför blir inte fler nykterister?

och så lite musik

2009-04-27T17:33:00.002+02:00

* Calaisa kommer snart med nytt. Tills dess finns det en singel ute på deras Myspace. Jag hoppas att den är bra.

* Var och lyssnade på Joakim och Joel på Mosebacke igår kväll. Grymt bra alltså. Tror definitivt att vi kommer att få se och höra mycket mer. De spelar exempelvis i Kungsan 8 juni (om jag inte är felinformerad).

En erfarenhet rikare

2009-04-27T14:24:00.003+02:00

I helgen var jag på tyst retreat för första gången. Begav mig ut till Marielund ute på Ekerö (?) för två dygn i tystnad. Retreaten anordnades av min kyrka och vi var en grupp på cirka 20 personer inkl 2 ledare. Det var en fantastisk miljö och det faktum att vädret var så tilltalande gjorde att den eventuella frustrationen av att inte få prata minskades betydligt. På det hela taget gick det bra att vara tyst även om de första måltiderna kändes lite ovana och att jag blev lite rastlös efter söndagens lunch. Flera gånger läste jag saker i bibeln eller den bok jag hade med som jag bara "måste få kommentera". Men icke. Vi hade tidebön 4 ggr per dag och gemensam vägledning. Däremellan fanns det alltså gott om tid för bön, läsning och att bara vara.

Hade bestämt mig innan för att inte vara så sjuk effektiv som jag typ tenderar att vara för det mesta. Det skulle inte vara ett misslyckande om jag inte hann läsa extremt mycket tex. Lyckades ganska bra med denna "känna-lugnet-ambition". Men det går nog att utveckla detta rätt mycket.

Jag tror att det är väldigt nyttigt och välbehövligt att dra sig undan och söka Gud i stillhet. Jag kan verkligen för egen del känna att bibelläsningen mår bra av det. Det blir så lätt för mig att jag läser ett visst bestämt avsnitt och jag är ganska dyuktig på att hålla i det (ganska extrem pliktmänniska som man är) men ändå kan jag ju missa hela berättelsen, hela poängen för att läsningen blir något jag ska bocka av och liksom göra varje dag...

Samtidigt kan jag känna att när man exempelvis bor själv finns det ändå ganska mycket möjligheter till detta även utanför retreaten så så annorlunda kanske det ändå inte är. Men det beror nog som sagt väldigt mycket på livssituation. Jag tänkte under helgen och när jag skulle förklara för mina kollegor vad jag skulle göra att "Oj, hur gör man en sådan här helg om man inte tror på Gud"?

Jag kan nämligen inte föreställa mig hur det är. Att inte tro på Gud alls. Däremot har jag tvivlat på både det ena och det andra genom åren och lär säkert fortsätta med det. Men tron finns där i grunden. Och kanske är det alla dessa funderingar, analyserande och perioder av tystnad/ensamhet som ändå gjorde att jag inte tyckte att retreaten blev så väldigt extrem. Kanske för att jag jämförde med hur jag kände efter mina 4 nätter långa vistelse i New York förra våren när jag i princip inte pratade med någon. Efter det var jag pratsugen vill jag lova.

Dock ska jag väl ändå erkänna att jag var först "ut". Man fick nämligen börja prata efter fikat och tagit sig ut på framsidan. Nummer två kom snabbt efter och reflektionerna efter helgen satte igång. Tänk vad olika man kan se på en helg trots att de yttre ramarna varit helt lika för alla.

Gemenskap i både tystnad men att ändå få dela sina tankar i samtal vänner emellan var väl ändå det jag kände mest längtan efter. O det som är så bra att jag ju får göra det titt som tätt. Även om det gärna får bli mer. Det är ju knappast mer stress eller ett mer fullspäckat schema man längtar efter. Utan gemenskap präglad av vila.

En annan sak jag tar med mig är att jag verkligen vill bo i ett hus som Marielund - fast närmare Stockholm city. Egna små rum, gemenskapsutrymmen, bönerum, kapell, stort kök etc. Att kunna dra sig undan men ändå verkligen dela livet. Vore så otroligt gött alltså. (och tro inte att jag har någon illusion om att ett sådant liv vore en dans på rosor)

Inser att det kommer bli svårt att fixa. Någon som vill skänka ett stort hus i närheten av Stockholm?

Kontentan av helgen är att jag är mycket nöjd.

helgen närmar sig...

2009-04-23T14:16:00.003+02:00

1. På lördag kommer en av mina bästa vänner hem från Zambia efter alldeles för lång tid (även om det ändå gått förvånansvärt snabbt). Mathilda, jag ser verkligen fram emot att träffas. Prata och slå dig i ett par spel. Men det blir först efter punkt 2.

2. I helgen ska jag göra något jag inte testat förut. Jag ska åka på tyst (men gemensam) retreat på Marielund. Jag längtar. Men försöker nu att känna lugnet och inte hamna i diket att det blir en press att jag ska komma fram till en massa saker.

ett år

2009-04-23T14:08:00.003+02:00

Kan inte för mitt liv begripa hur mycket som hänt det senaste året. Nej, jag har varken flyttat, bytt jobb, fått barn eller blivit med pojkvän.

Däremot har ungdomskyrkan hänt, jag har gått med i en församling, har fått så många fantastiska vänner och jag förstår förhoppningsvis åtminstone en liten, liten aning mer om Guds rike och hur jag vill leva mitt liv.

Att blogga eller inte blogga

2009-04-21T10:44:00.003+02:00

Träffade Lydia igår. Som från början var en "bloggvän" som blev en riktig vän. Vi drack kaffe och pratade om många olika ämnen. Ett av dem är detta med att blogga. Vad ska man egentligen skriva om? Det händer ju massa saker i ens liv men de flesta av dem har man ju ingen lust att skriva om. Det är bra om det är personligt men det kan verkligen gå över gränsen. Dessutom finns det annat man av andra skäl inte kan skriva om på grund av jobbet. Exempelvis. Men så finns det ju också de där perfekta tingen som dyker upp där bloggen är perfekt för att delge sina tankar. Eller när man bara behöver skriva av sig till fler än dagboken. Det går ju upp och ner onekligen. Men jag är glad att ni är några som ändå tittar in här. Så Jullans kommer fortsätta leva vidare ett tag till. Även om det stundtals är helt dött eller iallafall tråkigt här.

Tanto

2009-04-21T09:54:00.002+02:00

För ett år sen hade jag aldrig varit i Tantolunden. En park vid vattnet i Hornstull med minigolfbana och idylliska kolonistugor. Också en plats där det förekommer mycket stök. Fest, kärlek, glädje och tårar. Mycket alkohol och andra droger. Ett tillhåll för många tonåringar i Stockholm. Men på det här året har Tanto blivit en av mina absoluta favoritplatser. Parken har helt enkelt tagit en del av mitt hjärta och jag har inga planer på att ändra på det. I fredags var första kvällen för säsongen som vi tog vår grill och begav oss dit. Mitt i allt stök upplevde jag verklig frid. Du kan läsa mitt blogginlägg från kvällen på ungdomskyrkan.se här.

musik

2009-04-15T15:46:00.002+02:00

1. Igår hade Ella "release" för sin personvalskampanj. Detta innebar att jag fick lyssna på Jonathan Johansson live på Hotell Anglais. Ljudet var kass men jag njöt ändå. Jonathan vid Stureplan kändes inte som en helt given kombination. Men å andra sidan är ju inte Jullan och Stureplan det heller :).

2. Köpte ny "att-ha-på-jobbet-musik" idag. The Welcome Wagon. Har tidigare fått tips om skivan från jag tror både Isa, Junan och Jenny men idag slog jag äntligen till. Har en stark känsla av att jag verkligen inte kommer att ångra mig. Sufjan Stevens har producerat skivan och bara bilderna i omslaget är värt ett köp. Som segertoner. Och ändå inte alls.

Best of hemtrakten & påsk

2009-04-08T09:27:00.003+02:00

Befinner mig just nu i Huskvarna hos föräldrarna. Dock inte i föräldrahemmet eftersom de hunnit flytta ett par gånger sen jag bodde hemma. (Men jag kan nästan se huset jag är uppvuxen på härifrån, det ligger dessutom på samma gata). Har här en kväll och en hel dag på mig att göra "best of"-grejer på. Sen bär det nämligen av till Öland hela påsken. Där blir det mycket läsning, promenader, springturer, mat, spel och gemenskap.

Jag är iallafall supernöjd med hur jag får till mina dagar här:

1. Igår kväll hockey med pappa och David. Det finns ingen av mina vänner jag känt längre än honom, tror att han nästan hälsade på mig på BB när jag hade fötts (och han var typ 8 månader). Dessutom åt jag kebab, det var ett helt år sen det skedde sist. Fint det. Nog för att jag älskar det mesta med Stockholm men kebab kan icke erbjudas där.

2. Ska nu besöka en av mina favvo-platser på jorden; Huskvarna bibliotek för bara lite avslappning, läsning och nostalgi.

3. Resten av dagen ska jag träffa två av mina bästa vänner: lunch och häng med Junan som är hemma i B-ryd för påsklov. Därefter blir det träff med Bruno (Helena) som jag känt sen sommaren innan lekis. Mat med henne och sen hockey igen såklart.

Över påsk blir det tyst här såklart. Jag älskar påsken. Dels för att det är en lång helg som ändå inte för med sig så mycket hysteri.

Sen är det ju också så att påskens budskap förändrar allt.

Läs Barnabasbloggen: Jesus kom tll jorden för att dö.

Helg

2009-04-06T16:26:00.004+02:00

Pannkakor vid Slussen, häng, upplevelsen av att det verkligen är skillnad att dra en tung kärra med opumpade och nypumpade däck, samtal om livet, promenad över Årstabron, konstaterandet att Stockholm är vackert, brunch, upptäckten av Vitabergsparken, ny cykelhjälm inför måndagens "cykla-till-jobbet-premiär-för-säsongen", Dixie Chicks "home"-skiva, föräldrar på besök, tur t Sollentuna, känslan av att hålla i en tvåveckors-bebis, bollkastning med busunge, spelkväll, förlust i Carcasonne, vinst i Carcasonne, paj, vänner, sol i ansiktet, 3 personer sovandes på 28 kvadrat, lyxfrukost, gudstjänst, fika, matlagning i Kista, hockey-förlust, depp, glädje, sommarplaner, glass med hallon, framtidsfunderingar, för stor trut, för liten trut, panik, Anna Järvinens nya, hopplös längtan, tacksamhet.

och så avslutningen med dokumentären "Jag ville inte leva detta livet" om Henke och hans vänner som fastnat i klorna på drogen GHB.

Tårar, tankar, hur göra något konstruktivt av att återigen ha blivit påmind om det liv många lever? Hur använda sina gåvor, sin tid och sitt liv. Hur vara medmänniska på bästa sätt?

spridda ting

2009-04-03T15:54:00.002+02:00

1. Har inhandlat Anna Järvinens nya. Får rejäl vår/sommar-feeling av lyssnandet än så länge. Detta i kombination med att det står en bukett påskliljor på mitt skrivbord och att solen skiner ute gör att jag faktiskt vågar tro att våren är här.

2. Ikväll ska jag äntligen ute i Stockholmskvällen och grilla pannkakor . Var några veckor sen sist. Har saknat det mycket.

3. Läste ett intressant inlägg kring alkohol hos kristenunderjord. Kunde självklart inte avstå från att kommentera.

4. Är väldigt på att åka till Krakow, Bukarest, Budapest eller St Petersburg. Helst alla 4. Och fler därtill. Satsar nu på att komma till skott i åtminstone något av fallen inom en relativt snar framtid.

5. Vill fortfarande åka till Israel. Men i vår blev det ju inget. Så jag hoppas på hösten istället. Men hittar ingen klockren arrangerad resa så jag tar hemskt gärna emot tips.

6. I min församling har vi precis inlett genomgången av Apostlagärningarna som vi ska hålla på med det närmsta året. Hur spännande som helst.

En av världens vackraste sånger...

2009-04-03T14:03:00.002+02:00

... "Broken Things" med Julie Miller.

En bön. Någon som lyssnar. Som svarar ja på frågan "If you want it you can have my heart"

Broken Things

You can have my heart
Though it isn't new
It's been used and broken
And only comes in blue

It's been down a long road
And it got dirty on the way
If I give it to you will you make it clean
And wash the shame away

You can have my heart
If you don't mind broken things
You can have my life
if you don't mind these tears

Well I heard that you make old things new
So I give these pieces all to you
If you want it you can have my heart

So beyond repair
Nothing I could do
I tried to fix it myself
But it was only worse when I got through

Then you walked into my darkness
And you speak words so sweet
And you hold me like a child
Till my frozen tears fall at your feet
...

Tack!

det var det där med statistik

2009-04-03T13:24:00.003+02:00

I veckan upplevde jag mig för en stund som varandes en opponent. Ni har kanske läst om att Barnombudsmannen, BO släppte en årsrapport där barn intervjuas. Bland annat under rubriker som att "Vuxna brister i respekten för barn". Barn har blivit tillfrågade om en mängd saker och det framkommer en hel del intressant. En del är skrämmande, som att två procent inte tror att någon vuxen tillmäter barn lika stort värde som vuxna.

Men det är detta med att barn inte skulle kännas sig respkterade på olika håll som det kanske har rapporterats mest om.

På DN-debatt där årsrapportens resultat presenteras kan vi läsa följande:

"Barnen och ungdomarna i vår undersökning har en skrämmande låg tilltro till att vuxna kommer att bemöta dem respektfullt utanför hemmets och skolans väggar. När de åker kollektivt, besöker vårdcentralen eller biblioteket känner många att de inte blir bemötta med respekt. Bara vart sjunde barn känner sig respekterat när han/hon åker kollektivt och enbart 41 procent i idrottsföreningen. Bara ett av fyra barn känner sig respekterat på biblioteket eller fritidsgården. Mindre än hälften (47 procent) tyckte att de blev respekterade på vårdcentralerna."

Jag deltog på den mycket intressanta pressträffen i tisdags när BO presenterade och svarade på frågor. Passade då på att fråga om just detta eftersom jag tycker att den statistik som används för att göra dessa påståenden används på ett felaktigt sätt.

Frågan som ställdes till barnen var "Var finns det vuxna som respekterar dig och tar dig på allvar när du har något viktigt att säga?

Det var en flervalsfråga med 11 förutbestämda alternativ, 1 "annat ställe" och 1 "ingenstans". De som då exempelvis inte är med i en förening har självklart inte skrivit i denna, det är alltså inte exempelvis 41 % av de som faktsikt är med i en idrottsförening utan de 41% är av ALLA dvs, även de som inte är med i någon idrottsförening. Eftersom andra siffror indikerar att fler än 41 % är med i en idrottsförening så säger jag inte att det inte är ett problem och att det inte finns många barn som inte upplever att de tas på allvar, jag tror att det finns ett verkligt problem här men anser att man presenterar dessa resultat på ett felaktigt sätt.

Dessutom kan det ju vara så att barnen inte anser att de varit i någon situation som gjort att de reflekterat över om exempelvis någon på biblioteket tar dem på allvar, även om de besökt biblioteket. De kanske varit där med en lärare eller med sina föräldrar och då vänt sig till dem. Eller så har de helt enkelt inte haft något viktigt att säga just i dessa situationer? Då är det ju knappast naturligt att välja att kryssa i denna kategori.

Jag fick medhåll på pressträffen från en av dem som jobbat med statistiken och när man läser årsrapporten nyanseras resultaten utifrån exemplet jag tog upp med de som inte är med i en idrottsförening.

Men för mig blev detta, återigen, ett exempel på hur det går att tolka/överdriva resultat med hjälp av statistik. Kände mig också lite tacksam till tiden på metodkurser på stats i Göteborg då ens kritiska sinnelag fick lite hjälp på traven.

Men... Resultaten är på tok för låga när det gäller de flesta av kategorierna (och de andra frågorna). Vi har ALLA ett ansvar.

Jesus på Plattan

2009-04-02T11:25:00.002+02:00

Blir glad och utmanad av att läsa om Klara Kyrkas vänner i DN.

Som volontär får man chansen att växa, påpekar Inga Pagréus; man hör till, man han en uppgift och man får gemenskap på köpet.
– Mycket sker med en när man blir räknad med, när man får tala allvar och glädjas eller sörja tillsammans med andra.

Varje diakon inom Svenska kyrkan har inför Gud åtagit sig uppgiften att ”bryta människors ensamhet” och ”uppsöka, stödja och hjälpa dem som befinner sig i kroppslig, själslig eller andlig nöd”. Inga Pagréus har lyckats med detta till den grad att hon nyligen har fått kunglig medalj.

– Det är roligt att få uppskattning, säger hon. Jag får mycket mer än vad jag ger. Det är en förmån att få möta alla dessa unika människor. Och att se hoppet tändas i deras ögon – det är stort!

Hon anser att det är Jesus Kristus som bäst har definierat begreppet solidaritet:”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem.” (Matteusevangeliet 7:12)

– Jag tänker aldrig på att jag gör gott för andra, säger hon. Jag känner mig glad, inte god. Det här är inte välgörenhet, för vi människor är skapta för att hjälpa varandra.

Låtsaskärlek?

2009-03-31T13:39:00.003+02:00

Via Bruno blir jag tipsad om svenska soulduon Joakim och Joel. Blir helt glad av att lyssna! Speciellt på låten "Mer av dig". Man blir inte så lite sugen på lycklig kärlek vill jag lova. Men inte på ett sådär jobbigt deppigt sätt. Inte så många som lyckas med det... kanske är det för att kärleken de sjunger om är på låtsas? Och då blir det ju genast lite mer igenkänningsfaktor på det hela :) Men det hela bygger ju ändå på att man tror att denna låtsasgrej ändå skulle kunna bli verklighet. (btw, jag har ingen naiv bild om att det alltid är rosa skimmer etc. så det behöver ni inte bli oroade för :))

Lyssna du också!

Fredagssmåttochgott

2009-03-27T14:07:00.003+01:00

1. Anna Järvinen har släppt ny skiva som jag nog bestämt måste gå och köpa idag. Hennes förra skiva var en vanligt förekommande följeslagare i mina lurar förra sommaren. Skivan recenseras idag och på Myspace kan du bland annat lyssna in nya "äppelöga". Annars kan man ju alltid lyssna på underbara "För varje hjärtslag" som Anna gör med Annika Norlin. (Orginalet med Robyn och Kleerup är ju inte direkt fy skam det heller om man säger så...)

Vad skulle man göra utan all bra musik?

Ser att Anna Järvinen spelar i Stockholm 24 april... passar ju bra med tanke på att jag efterlyst konserter att gå på. Men denna dag helg ska jag faktiskt åka på Retreat så jag får helt enkelt hoppas på andra chanser framöver.

2. Fredag-Lördag ska jag tillbringa på EFK-ungs Efterföljelsehelg. Ser verkligen fram emot det. Lär återkomma. Nu ska jag bara bestämma vilka seminarier jag ska gå på...

3. Ulf Ekman och Sten-Gunnar Hedin skriver om nykterhet i Dagen idag. Den som är förvånad över att jag håller med kan ju hojta ;). Är glad att de inte faller i den fällan jag ofta tycker att resonemang i denna fråga gjort, att det handlar om en alkoholfri kyrkobyggnad eller att den organiserade verksamheten ska vara alkoholfri. Här betonas istället det personliga ansvaret. Det är bra om ledare är föredömen men var och en bör fråga sig vad man tycker. Jag har tidigare skrivit om kyrkan och alkoholen här utifrån tanken att kyrkan faktiskt är dess lemmar.

Åh, vad kul med en av varje!?

2009-03-26T16:47:00.002+01:00

Jag har ju glädjen att ha inte mindre än 4 syskonbarn. Sedan det senaste underverket Jack föddes för en vecka sen vet jag inte hur många som sagt:

"Åh, vad kul att det blev en kille! Då har de ju en av varje". (Jack har en storasyster.)

Nu är jag ju inte så illvillig att jag inte tror att de hade tyckt att det hade varit kul även om det hade blivit en tjej. Men ändå. Så måste väl uttalandet innebära att det iallafall är ännu roligare nu när det faktiskt blev en kille.

Och jag förstår inte varför. Är det inte att man får barn och att det (förhoppningsvis) mår bra som är grejen?